Maja Kjellin

I dagens värld har Maja Kjellin blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Maja Kjellin blivit allt viktigare i det moderna samhället. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en framstående personlighet, ett aktuellt ämne eller någon annan relevant aspekt, har Maja Kjellin fångat uppmärksamheten hos individer från olika kulturer, åldrar och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna av Maja Kjellin, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga återverkningar inom olika områden.

Ester Maria "Maja" Kjellin, född Jansson 4 februari 1898 i Örebro, död 13 december 1971 i Göteborg, var en svensk läkare och stadshistoriker. Hon var dotter till fabrikör Hjalmar Jansson och Julia, född Lundbäck. Gift 1924 med läkaren Gösta Kjellin. Barn: Anders, Bror, Kerstin och Birgit. Kjellin anses vara en av Göteborgs främsta skildrare av stadens äldre historia.

Maja Kjellin blev student vid Karolinska Institutet i Stockholm 1917, medicine kandidat där 1920, medicine licentiat vid Lunds universitet 1928 samt filosofie licentiat vid Göteborgs högskola 1948. Hon verkade som läkare på olika platser och till sist i Lidköping, där hon bland annat blev chef för en av de fyra första barnavårdsbyråerna i landet. Flytten gick i mitten av 1940-talet till Göteborg, där Kjellin 1948 blev filosofie licentiat i konsthistoria och konstteori på avhandlingen A. W. Edelsvärds insats i Göteborgs byggnadshistoria.

Den 18 mars 2004 beslutade Kulturnämnden i Göteborgs Stad, att namnge en gångväg i Nya Allén till "Maja Kjellins Gångväg".

Bibliografi i urval

Referenser

Noter

  1. ^ Nilsson, Ingemar (1996). Göteborgs universitet 1891–1995: data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Ämnesförteckningar : humaniora, konstnärliga ämnen, samhällsvetenskaper, matematik och naturvetenskaper. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. sid. 299. Libris 7774915. ISBN 91-88768-09-0 
  2. ^ Göteborgs Stad, Kulturnämndens protokoll 2004-03-18, §43.
  3. ^ Maja Kjellin, Vårt Göteborg, 2004-04-14.

Webbkällor

Tryckta källor

  • Göteborgs handels- och sjöfarts tidning, Nekrolog, 14 december 1971
  • Göteborgs Stad, Kulturnämndens protokoll 2004-03-18, §43.
  • Nilsson, Ingemar (1996). Göteborgs universitet 1891–1995: data över professorer, docenter, avhandlingar och befordringsärenden. 2, Ämnesförteckningar : humaniora, konstnärliga ämnen, samhällsvetenskaper, matematik och naturvetenskaper. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. sid. 299. Libris 7774915. ISBN 91-88768-09-0 

Vidare läsning

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 135-136. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 

Externa länkar