I dagens värld har Magnus Stenman blivit ett ämne av yttersta vikt och relevans inom olika områden av livet. Både på det personliga och professionella planet har Magnus Stenman skapat stort genomslag och väckt stort intresse hos allmänheten. Det finns många studier, forskning och debatter kring Magnus Stenman, som visar dess betydelse och behovet av att förstå det på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Magnus Stenman, och analysera dess inflytande på det nuvarande samhället och dess möjliga utveckling i framtiden. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga implikationer och konsekvenser av Magnus Stenman i våra dagliga liv, såväl som i utvecklingen av olika branscher och sektorer.
Magnus Stenman | |
Född | 29 mars 1779 Borås, Sverige |
---|---|
Död | 17 juni 1842 (63 år) Katarina församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Organist |
Arbetsgivare | Maria Magdalena församling (1805–1817) Katarina församling (1816–1842) |
Redigera Wikidata |
Magnus Stenman, född 29 mars 1779 i Borås, död 17 juni 1842 var en svensk organist.
Stenman var verksam som kyrkomusiker i Stockholm. Han var organist i Maria kyrka 1805-1817, i Nicolai kyrka 1817, åter i Maria 1818 och slutligen Katarina kyrka 1829-1842. Han var även pianolärare åt kronprins Oscar. Stenman invaldes som ledamot nummer 284 i Kungliga Musikaliska Akademien den 29 januari 1840.