Maglehems kyrkas tema är ett som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och samhällssektorer. Det är ett ämne som har diskuterats och diskuterats i åratal, och som fortfarande är aktuellt idag. Maglehems kyrka är något som påverkar oss alla på något sätt, oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Maglehems kyrka och hur det påverkar våra liv. Från dess ursprung och historia till dess engagemang i dagens samhälle är Maglehems kyrka ett ämne som förtjänar att analyseras på djupet för att bättre förstå dess betydelse och inverkan på vårt dagliga liv.
Maglehems kyrka | |
Kyrka | |
Maglehems kyrka i juni 2012
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Skåne län |
Ort | Maglehem |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Lunds stift |
Församling | Degeberga-Everöds församling |
Koordinater | 55°46′22.81″N 14°9′11.51″Ö / 55.7730028°N 14.1531972°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003760 |
Interiör
| |
Webbplats: Svenska kyrkan Degeberga Everöd | |
Maglehems kyrka är en romansk stenkyrka från tidigt 1200-tal, belägen i Maglehem. Den tillhör Degeberga-Everöds församling i Lunds stift.
Kyrkan är en av de äldsta tegelkyrkorna, från 1200-talet. En äldre kyrkklocka tillverkad 1430 av Mäster Herman bevaras i vapenhuset. Av de två nuvarande klockorna är storklockan gjuten av Bergholtz i Stockholm år 1920 och lillklockan är gjuten av Wilhelm Rieb i Malmö år 1634. Tornet av gråsten är något yngre än kyrkan för övrigt. Vapenhus, sakristia och tillbyggnaden i norr är utförda på 1700- och 1800-talet.
Några tidiga målningar från medeltiden finns bevarade på triumfbågen och i koret, bland annat av de tre vise männen. Dessa anses vara utförda under 1200-talet, troligen i samband med eller strax efter kyrkans uppförande.[1]
Rester av målningar från andra halvan av 1400-talet finns på bågar och långhusväggar. Dessa är utförda av Vittskövlegruppen med Nils Håkansson som kyrkomålare. Dessa målningar har delvis förstörts av senare ombyggnader.[1]
Dopfunten från 1200-talet är rikt ornamenterad med djur- och människofigurer. Krucifixet i triumfbågen är från 1400-talet. Altaruppsats, predikstol och läktarskrank med renässanssniderier härstammar från 1600-talet.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Gedackt 8´ | Spetsgamba 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Principal 4' | Rörflöjt 4' | Nathorn 4' | II/P |
Blockflöjt 2' | Principal 2' | II/I | |
Scharf 2 kor | Nasat 1 1/3' | ||
Sifflöjt 1' | |||
Crescendosvällare |