Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Märta Johansson (friidrottare), som har fått stor relevans de senaste åren. Märta Johansson (friidrottare) har blivit en intressant plats för olika samhällssektorer, från experter på området till allmänheten. Med tiden har Märta Johansson (friidrottare) visat sin inverkan på olika områden, genererat debatter, forskning och betydande förändringar. Det är därför det är nödvändigt att fördjupa dess analys, för att förstå dess betydelse och dess implikationer på global nivå. Dessutom är det viktigt att undersöka aktuella trender relaterade till Märta Johansson (friidrottare), såväl som möjliga framtida scenarier som kan uppstå kring detta ämne.
Märta Johansson (friidrottare) | ||
![]() Märta Johansson (nr 80), knästående 2.e fr vä, 1926 | ||
Friidrott, damer | ||
Nation: ![]() | ||
---|---|---|
SM i friidrott | ||
Guld | SM 1927 | Häcklöpning 80 m |
Guld | SM 1927 | Längdhopp |
Märta Johansson var en svensk friidrottare med löpgrenar som huvudgren. Johansson var svensk mästare i friidrott och blev medaljör vid den andra Damolympiaden 1926 och var en pionjär inom damidrott.
I ungdomstiden blev hon intresserad av friidrott och gick med i idrottsföreningen Lidköpings Idrottssällskap (LiS). hon tävlade i kortdistanslöpning och längdhopp.
1926 deltog Johansson vid de andra Kvinnliga Internationella Idrottsspelen 27–29 augusti i Göteborg. Under tävlingarna slutade hon på en fjärde plats i stafettlöpning 4 x 110 yards (med Sylvia Stave, Vera Jacobsson, Märta Johansson som tredje löpare och Asta Plathino). Hon tävlade även i löpning 100 meter där hon slutade på en 7.e plats samt i längdhopp utan ansats med en 5.e plats och längdhopp med en 8.e plats.
1927 deltog Haglund vid det första SM i friidrott för damer i Lidköping. Vid mästerskapen tog hon guldmedalj både i häcklöpning 80 meter och längdhopp. Segertiden i häcklöpning var också nytt svenskt nationsrekord.