I dagens värld är Luis Moreno-Ocampo ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från den personliga till den professionella nivån har Luis Moreno-Ocampo fångat mångas uppmärksamhet på grund av dess många implikationer och konsekvenser. Med tiden har det blivit tydligt att Luis Moreno-Ocampo är en avgörande faktor i människors liv, eftersom det påverkar deras beslutsfattande, beteende och allmänna välbefinnande. Det är därför det är av stor vikt att grundligt förstå detta fenomen och analysera dess olika dimensioner för att på ett adekvat sätt ta itu med det. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Luis Moreno-Ocampo i olika sammanhang och försöka erbjuda strategier och rekommendationer för att hantera det effektivt.
Luis Moreno-Ocampo | |
![]() | |
Född | 4 juni 1952[1][2] (72 år) Buenos Aires, Argentina |
---|---|
Medborgare i | Argentina |
Utbildad vid | Universitetet i Buenos Aires ![]() |
Sysselsättning | Advokat, jurist[3], politiker, universitetslärare, åklagare[3] |
Befattning | |
Åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (2003–2012)[4] | |
Arbetsgivare | no value |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen | |
Redigera Wikidata |
Luis Moreno-Ocampo, född 4 juni 1952 i Buenos Aires, är en argentinsk jurist och åklagare. Han var tidigare chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen.
Han tog juridisk examen 1978 vid universitetet i Buenos Aires. Han har varit biträdande åklagare i Argentinas kommission om försvunna personer och under åren 1984 – 1985 även i rättegång mot nio medlemmar i juntan bland dem tre före detta statsöverhuvuden. Rättegången resulterade i fem fällande domar. Han har sedan varit åklagare i flera rättegångar mot högt uppsatta militärer i Argentina. Sedan han lämnat åklagarmyndigheten öppnade han 1992 en advokatbyrå som specialiserade sig på korruption, kriminalrätt och de mänskliga rättigheterna. Han har också undervisat i kriminalrätt vid universitetet i Buenos Aires och vid Stanford University och Harvard Law school.
Moreno-Ocampo utsågs 2003 som Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare, den första i ordningen, med Fatou Bensouda och Serge Brammertz som biträdande åklagare.[5][6]