Ludvig av Frankrike (1729–1765)

I dagens värld har Ludvig av Frankrike (1729–1765) varit ett ämne för ständig debatt och analys. Från dess ursprung till dess relevans i det moderna samhället har Ludvig av Frankrike (1729–1765) fångat akademiker, experter och allmänhetens uppmärksamhet. Med en rik och varierad historia har Ludvig av Frankrike (1729–1765) spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Genom åren har dess inverkan varit så betydande att den fortsätter att vara föremål för studier och reflektion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Ludvig av Frankrike (1729–1765)s roll och dess betydelse i dagens värld.

Ludvig av Frankrike (1729–1765)
Född4 september 1729[1]
Slottet i Versailles, Frankrike
Död20 december 1765[2][1] (36 år)
Fontainebleau, Frankrike
BegravdKatedralen i Sens
Medborgare iFrankrike[3]
SysselsättningPolitiker
MakaMaria Teresia Rafaela av Spanien
(g. 1745–)[4][5]
Maria Josefa av Sachsen
(g. 1747–)[4][5]
BarnMarie-Thérèse de France (f. 1746)[6]
dødfødt datter (f. 1748)[6]
dödfött barn (f. 1749)[6]
Prinsessan Marie Zéphirine (f. 1750)
Louis de France (f. 1751)[6]
dødfødt datter (f. 1752)[6]
Xavier de France (f. 1753)[6]
Ludvig XVI av Frankrike (f. 1754)[4]
Ludvig XVIII av Frankrike (f. 1755)
Karl X av Frankrike (f. 1757)
Auguste Dadonville (f. 1758)[6]
Marie Clotilde av Frankrike (f. 1759)
Élisabeth av Frankrike (1764-1794) (f. 1764)
FöräldrarLudvig XV av Frankrike[4]
Marie Leszczyńska[4]
SläktingarHenriette av Frankrike (syskon)
Louise-Élisabeth av Frankrike (syskon)
Adélaïde av Frankrike (syskon)
Victoire av Frankrike (syskon)
Sophie av Frankrike (syskon)
Louise av Frankrike (syskon)
Louis de Narbonne-Lara (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden (1739)
Riddare av Mikaelsorden
Riddare av Helgeandsorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ludvig av Frankrike (Louis de France), född 4 december 1729 på Versailles, död 20 december 1765 på Fontainebleau, var en fransk kronprins (dauphin). Han var äldste son till Frankrikes konung Ludvig XV och hans hustru Maria Leszczyńska, samt far till Ludvig XVI, Ludvig XVIII och Karl X.[7]

Biografi

Ludvigs födsel 1729 hälsades med stor entusiasm då det länge hade rått oro för tronföljden och han på grund av sitt kön genast blev tronarvinge. I enlighet med seden i det franska kungahuset döptes han utan namn vid födseln, och undergick sitt officiella dop vid sju års ålder 1737.

Ludvig gifte sig 23 februari 1745 på slottet i Versailles med sin nära släkting infantinnan Maria Teresia Rafela av Spanien, dotter till Filip V av Spanien. Hans första äktenskap hade arrangerats som ett sätt för det franska kungahuset att försona sig med det spanska, sedan Ludvig XV själv brutit sin trolovning med en spansk prinsessa 1725. Relationen blev lycklig då paret beskrivs som mycket lika till personligheten. Tillsammans vände de sig mot Madame de Pompadour med stöd från hans systrar. Hustrun avled i barnsäng tre dagar efter att ha fött en dotter, som i sin tur dog innan hon hunnit fylla två år.

Han gifte 9 februari 1747 om sig med Maria Josefa av Sachsen, med vilken han fick åtta barn. Hans andra äktenskap hade arrangerats på inrådan av Madame de Pompadour och ägde rum mot hans vilja, då han uppriktigt sörjde sin första maka. Efter tre år lyckades dock Maria Josefa få honom förälskad i sig med hjälp av hans systrar, och paret levde sedan i ett lyckligt förhållande.

Han hade ett ansträngt förhållande till sin far, då han tog moderns parti under faderns äktenskapsbrott och höll sig till henne och sina systrar, som stödde honom i hans kritik mot faderns mätresser, främst Madame de Pompadour. En brytning med fadern inträffade 1744. Kronprins Ludvig blev missnöjd över faderns vägran att låta honom delta i det österrikiska tronföljdskriget, och trotsade hans order genom att ändå besöka honom vid hans sjukläger vid fronten.

Ludvig beskrivs som allvarlig, religiös och konservativ, vilket visade sig när han från och med 1757 slutligen fick deltaga i kungliga rådet. Han hölls borta från allt politiskt inflytande av sin far, men blev centralfiguren för det katolska partiet Dévots. Privat ägnade han sig åt ett ganska isolerat familjeliv och ett sällskapsliv i en krets av nära vänner och deltog sällan vid hovlivets jakter och baler.

Ludvig avled i tuberkulos nästan nio år före sin far.

Barn

I första giftet med Maria Teresia av Spanien:

  1. Marie Thérèse av Frankrike, "Madame Royale" (1746–1748)

I andra giftet med Maria Josefa av Sachsen:

  1. Marie Zéphyrine av Frankrike, "Madame Royale" (1750–1755);
  2. Louis Joseph av Frankrike, hertig av Bourgogne (1751–1761);
  3. Xavier Marie Joseph av Frankrike, hertig av Aquitaine (1753–1754);
  4. Ludvig XVI (Louis-Auguste av Frankrike) (1754–1793);
  5. Ludvig XVIII (Louis-Stanislas av Frankrike) (1755–1824);
  6. Karl X (1757–1836); (Charles Philippe av Frankrike)
  7. Marie Clotilde av Frankrike (1759–1802), gift med Karl Emanuel IV av Sardinien;
  8. Élisabeth av Frankrike, "Madame Elisabeth" (1764–1794)

Referenser

  1. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00013826, läs online och läs online.
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10154.htm#i101539, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 2 oktober 2012, Libris-URI: 42gjkc4n272q63v, läst: 24 augusti 2018.
  4. ^ Kindred Britain, läs online.
  5. ^ The Peerage person-ID: p10154.htm#i101539, läst: 7 augusti 2020.
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  7. ^ Latour, Louis Therese: Princesses Ladies and Salonnières of the Reign of Louis XV, 1927 Kegan Paul, Trench, Trubner & Co.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.