I dagens värld har Ludlowmassakern blivit ett ämne av allmänt intresse för många människor. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i det dagliga livet har Ludlowmassakern fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det beror på dess inflytande på populärkulturen, dess betydelse i historien eller dess relevans inom det vetenskapliga området, är Ludlowmassakern ett ämne som uppmanar oss att reflektera och utforska djupt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ludlowmassakern, analysera dess innebörd, dess inverkan och dess utveckling över tid.
Ludlowmassakern | |
![]() Efter massakern | |
Plats | Ludlow, Colorado, ![]() |
---|---|
Datum | 20 april 1914 |
Karaktär | Massaker |
Part I | ![]() ![]() |
Part II | ![]() |
Döda | Cirka 19-25 |
Ludlowmassakern genomfördes av Colorados nationalgarde och vakter utplacerade av Colorado Fuel & Iron Company mot 1 200 strejkande kolgruvearbetare och deras familjer i Ludlow, Colorado den 20 april 1914. Massakern ledde till att 19-25 människor dödades. Strejken genomfördes av United Mine Workers of America, och massakern genomfördes efter strid där strejkande arbetare slogs mot vakter och milis. De största inblandade företagen var Rockefeller-ägda Colorado Fuel & Iron Company (CF&I), Rocky Mountain Fuel Company (RMF), och Victor-American Fuel Company (VAF).
Ludlow, 12 engelska mil (19 kilometer) nordväst om Trinidad, Colorado, blev sedan en spökstad.
Platsen för massakern övergick 1916 i UMWA:s ägor, och ett monument restes några år senare till minne av de dödade.[1] Ludlow Tent Colony Site fick utmärkelsen National Historic Landmark den 16 januari, och invigdes den 28 juni 2009.[1] Moderna arkeologiska utgrävningar stödjer i stora drag arbetarnas bild av händelsen.[2]