Luc Ferry är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder de senaste åren. Sedan dess uppkomst har det väckt ett aldrig tidigare skådat intresse och genererat debatter inom alla områden. Allt eftersom det har utvecklats har det lyckats korsa gränser och har påverkat hur människor tänker, agerar och relaterar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Luc Ferry och dess inverkan på samhället idag, såväl som de möjliga återverkningar det kan få i framtiden.
Luc Ferry | |
![]() Luc Ferry, 2017. | |
Född | 3 januari 1951[1][2] (74 år) Colombes[3], Frankrike |
---|---|
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Université Paris-Sorbonne Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg ![]() |
Sysselsättning | Filosof[4], politiker, statsvetare, universitetslärare |
Befattning | |
Ledamot av franska ekonomiska-, sociala och miljörådet | |
Arbetsgivare | Institut d'études politiques de Lyon Université Panthéon-Sorbonne Radio Classique Université Paris-Diderot |
Politiskt parti | |
Union pour un Mouvement Populaire | |
Maka | Marie-Caroline Becq de Fouquières (g. 1999–)[5] |
Utmärkelser | |
Prix Médicis essai (1992) Kommendör av Nationalförtjänstorden (2011)[6] | |
Redigera Wikidata |
Luc Ferry, född 1 januari 1951[7] i Colombes i Hauts-de-Seine, är en fransk politisk filosof och politiker, känd för sina beslut som utbildningsminister 2002-2004.
Ferry studerade vid bland annat Université Paris-Sorbonne, har examen i filosofi och är doktor i statsvetenskap. Till hans akademiska meriter hör att ha undervisat vid bland annat École normale supérieure och Reims universitet. Han är professor i filosofi vid universitetet vid Université Paris-Diderot. 7 maj 2002 utsågs han till utbildnings- och forskningsminister i Jean-Pierre Raffarins regering, varunder han förbjöd huvuddukar och religiösa symboler i skolor. I ideologiskt avseende betraktas han som antimarxist och liberal med den sekulära humanismen som värdegrund. I egenskap av akademiker har han utifrån ett humanistiskt betraktelsesätt kritiserat den ekologiska ordningen i Le Nouvel ordre écologique, l'arbre, l'animal et l'homme (1992) som översattes till flera språk.
Verk som översatts till svenska
Originalutgåvor
|