Louis Figuier

I Louis Figuier-världen finns det oändliga aspekter som förtjänar att utforskas och diskuteras. Oavsett om Louis Figuier är en person, ett ämne, ett datum eller något annat koncept, blir dess relevans och inverkan på våra liv uppenbar när vi går djupare in i dess innebörd och återverkningar. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Louis Figuier satt sin prägel på samhället, kulturen och historien, genererat debatter, reflektioner och analyser som gör att vi bättre kan förstå dess betydelse. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Louis Figuier för att upptäcka dess många aspekter och lära oss mer om dess innebörd i vårt nuvarande sammanhang.

Louis Figuier
Född15 februari 1819
Montpellier, Frankrike
Död8 november 1894 (75 år)
Paris nionde arrondissement, Frankrike
BegravdPère-Lachaise
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidlycée Joffre
SysselsättningFörfattare, läkare, apotekare, kemist, läkarförfattare, journalist, universitetslärare
Arbetsgivarefarmaceutiska fakulteten i Montpellier (1846–)
farmaceutiska fakulteten vid Paris universitet (1853–)
MakaJuliette Figuier
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Guillaume Louis Figuier, född den 15 februari 1819 i Montpellier, död den 8 november 1894 i Paris, var en fransk vetenskapsman och skriftställare. Han var gift med Juliette Figuier.

Figuier blev 1846 professor vid L'école de pharmacie i Montpellier och 1853 vid L'école de pharmacie i Paris. Sedan han vunnit ett namn genom artiklar i Revue scientifique och Journal de pharmacie, blev han 1855 redaktör för den vetenskapliga följetongen i La Presse och erhöll sedermera samma befattning i La France. Han försökte sig även som dramatiker. Från 1856 utgav han L'année scientifique et industrielle, en årsbok, som vann stor spridning och framkallade en rad liknande företag.

Bland hans många arbeten märks Exposition et histoire des principales découvertes scientifiques modernes (4 band, 1851–1853, 6:e upplagan 1862; svensk översättning under namnet "Sednare tiders vigtigaste vetenskapliga upptäckter och uppfinningar", 1853–1856), Histoire du merveilleux dans les temps modernes (4 band, 1859–1862), L'alchimie et les alchimistes (1854; 3:e upplagan 1860) och La terre avant le déluge (1862; "Jorden före syndafloden", 1868).

Därtill kommer Vies des savants illustres depuis l'antiquité jusqu'au XIX:e siécle (5 band, 1865–1872; 2:a upplagan 1875), Les merveilles de la science (5 band, 1867–1891) och Le lendemain de la mort etc. (1872, 10:e upplagan 1894; "Efter döden, eller det kommande lifvet i enlighet med vetenskapen", 1876), en vetenskaplig teori rörande själarnas förflyttning till andra planeter, det av Franska akademien prisbelönta Les nouvelles conquétes de la science (4 band, 1883–1885) och Les mystéres de la science (2 band, 1887).

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67x0958, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Guillaume Pinson & Marie-Ève Thérenty, Médias 19, Médias 19-ID: 21721.
  3. ^ Académie des sciences et lettres de Montpellier, Académie de Montpellier-ID: 524.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  6. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 156, läs online.
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 6 november 2012, Libris-URI: 64jmq6sq2slqf2l, läst: 24 augusti 2018.
  8. ^ Biodiversity Heritage Library, BHL sid-ID: 33259684, läst: 5 december 2023.
  9. ^ läs online, www.etudes-touloises.fr , läst: 31 januari 2023.
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2017963792, läst: 18 december 2022.
  12. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online.

Tryckta källor

Externa länkar