Loránd Eötvös
Ämnet för Loránd Eötvös är ett ämne som har väckt mycket intresse och debatt på senare tid. Sedan dess uppkomst har Loránd Eötvös fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat ett brett utbud av åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Loránd Eötvös, och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället och kulturen. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i Loránd Eötvöss historiska rötter, undersöka dess utveckling över tid och utvärdera dess relevans i dagens värld. Dessutom kommer vi att undersöka de framtida konsekvenserna av Loránd Eötvös och diskutera möjliga scenarier som kan utvecklas kring detta ämne.
| Lórand Eötvös | |
.jpg) | |
| Född | 27 juli 1848[1][2][3] Buda |
|---|---|
| Död | 8 april 1919[1][2][3] (70 år) Budapest |
| Begravd | Kerepesikyrkogården |
| Medborgare i | Ungern |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg,  |
| Sysselsättning | Fysiker, politiker, ingenjör, akademiker, matematiker, universitetslärare, uppfinnare |
| Befattning | |
| Ledamot av magnathuset (1885–1918)[4] President of the Hungarian Academy of Sciences (1889–1905) Minister för kyrko- och undervisningsärendena regeringen Wekerle I (1894–1895) Ledamot av Ungerns nationalförsamling Ungerns elfte parlament, Körmends valkrets (1894–1894)[5] | |
| Arbetsgivare | Eötvös Loránd-universitetet |
| Politiskt parti | |
| Liberala partiet[5] | |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | József Eötvös |
| Släktingar | Boldizsár Horvát |
| Redigera Wikidata | |
Loránd Eötvös, även känd som Roland (von) Eötvös, född 27 juli 1848 i Budapest, död 8 april 1919 i Budapest, var en ungersk fysiker och baron. Han var son till József Eötvös.
Eötvös blev professor i Budapest 1873 och medlem av ungerska vetenskapsakademin samma år. 1889 blev han vetenskapsakademins president, och var ungersk undervisningsminister 1894–1895. Eötvös tidigare arbeten behandlade huvudsakligen kapillaritet, de senare och viktigaste handlar om magnetism och gravitation. Eötvös konstruerade ett flertal precisionsinstrument, särskilt gravitationskompensatorn, som möjliggjorde ett snabbt och noggrant bestämmande av ändringar i gravitationen. Genom Eötvös precisionsmätningar fastställdes den fullständiga ekvivalensen mellan tung massa och trög massa.
Eftermäle
Asteroiden 12301 Eötvös är uppkallad efter honom.[6]
Se även
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6fj6brn, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9550, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 66, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 8 augusti 2024.
- ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 376, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 8 augusti 2024.
- ^ ”Minor Planet Center 12301 Eötvös” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12301. Läst 15 oktober 2022.