I den här artikeln kommer vi att utforska Lokal styrelse med elevmajoritet och dess inverkan på dagens samhälle. Lokal styrelse med elevmajoritet har varit ett ämne för intresse och debatt under lång tid, och dess relevans fortsätter att vara uppenbar inom olika områden. Olika perspektiv och tillvägagångssätt som har dykt upp kring Lokal styrelse med elevmajoritet kommer att analyseras, liksom dess utveckling över tid. Dessutom kommer de implikationer som Lokal styrelse med elevmajoritet kan ha i olika sammanhang att tas upp, från vardagsliv till global nivå. Denna artikel kommer att ge en uttömmande analys av Lokal styrelse med elevmajoritet och dess inflytande på olika aspekter av samhället, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta breda och betydelsefulla ämne.
Lokala styrelser med elevmajoritet, förkortat LSE, var lokala skolpolitiska organ som fanns i Sverige under åren 1997–2006.
Riksdagen beslutade 1997 att starta ett försök med lokala styrelser med elevmajoritet i kommunala gymnasieskolor. Beslutet gav kommuner rätt att överlämna vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal styrelse, vilken då ersatte skolkonferensen. I grundskolor fanns lokal styrelse med föräldramajoritet.
Beslut om att inrätta en lokal styrelse togs av kommunfullmäktige. Därefter fick skolledare och utbildningsnämnd (eller dylikt) överlåta befogenheter till den lokala styrelsen. Det innebar att en lokal styrelse enbart fick besluta i de frågor som delegerats till den. I första hand rörde dessa driften av skolan, men även andra frågor som tidigare legat på rektorn, utbildningsnämnd eller skolkonferensen som funnits tidigare. Lokala styrelser kunde besluta om allt från skolans ordningsregler till ombyggnationer och investeringar.
De lokala styrelserna skulle i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan som reglerades i kommunallagen. En lokal styrelse var alltså lika ansvarig för sina beslut som en skolkonferens och var en del i den kommunala förvaltningen, trots en utbredd missuppfattning om att lokala styrelser skulle vara fristående organisationer.
Den borgerliga regeringen som tillträdde i slutet av 2006 avslutade försöksprojektet med lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolan i mitten av 2007.