I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Lilaspindling och dess många aspekter. Lilaspindling är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse genom historien och är föremål för studier, debatt och reflektion inom olika discipliner. Från dess ursprung till nutid har Lilaspindling varit ett relevant ämne som har väckt intresset hos både experter och fans. På dessa sidor kommer vi att analysera dess påverkan på samhället, dess utveckling över tid och de olika perspektiv som finns kring Lilaspindling. Den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande och berikande vision om Lilaspindling, skapa ett utrymme för reflektion och lärande för alla läsare som är intresserade av detta spännande ämne.
Lilaspindling | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Agaricales |
Familj | Spindlingar Cortinariaceae |
Släkte | Cortinarius |
Art | Lilaspindling Cortinarius evernius |
Vetenskapligt namn | |
§ Cortinarius evernius | |
Auktor | (Fr.) Fr. 1838[1] |
Synonymer | |
Agaricus evernius Fr., 1818[1] |
Lilaspindling (Cortinarius evernius) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Elias Fries 1838.[1] Lilaspindling ingår i släktet Cortinarius och familjen spindlingar.[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Hatten är kupig, ofta med en tillplattad topp, och mellan 3 och 10 cm i diameter. Färgen är rödbrun till purpurbrun på ovansidan, ljusnande till blekbrun när den är torr, medan lamellerna är purpurbruna med rödbruna sporer. Foten är 5 till 15 cm hög, och 0,5 till 1,5 cm i diameter, samt avsmalnande mot basen. På unga exemplar är den helt lila, senare börjar den vitna på den övre delen. Vita rester från den slöja svampen har som mycket ung kan ses på hattkanten och foten.[4]
Lilaspindlingen växter i barrskog (ofta gran) och mera sällan fjällbjörkskog, gärna på fuktig mark med lågt pH.[5] Den uppträder mellan augusti till oktober, i barrskog gärna bland vitmossa.[5][4]
Arten förekommer dels i Europa från norra Norden till norra Sydeuropa, och från Brittiska öarna österut till europeiska Ryssland och mera fragmenterat in i Asien, dels i Nordamerika längs Kanadas och USAs västa och östra kuststater.[6]
I Sverige, där arten är klassificerad som livskraftig (LC), uppträder den i hela landet med undantag för Öland och Gotland.[5] I Finland, där arten har samma klassificering som livskraftig, förekommer den också i hela landet.[7][8]
|