Leptospiros

I dagens värld är Leptospiros ett ämne av stor relevans och debatt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Leptospiros blivit en nyckelfaktor i vårt samhälle, som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Från ekonomi till politik har Leptospiros genererat diskussioner och reflektioner inom alla områden. Det är därför det är viktigt att noggrant analysera detta fenomen, förstå dess implikationer och söka lösningar på de utmaningar det ger. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Leptospiros, från dess ursprung till dess inverkan idag, med syftet att erbjuda en komplett och berikande översikt av detta mycket relevanta ämne.

Leptospiros
Latin: leptospirosis
Leptospirosis darkfield.jpg
Leptospira förstorad 200 gånger med mörkerfältsmikroskopi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10A27
ICD-9100
OMIM607948
DiseasesDB7403
Medlineplus001376
eMedicinemed/1283  emerg/856 ped/1298
MeSHC01.252.400.511 svensk C01.252.400.511 engelsk

Leptospiros (även Leptospirose förekommer) är en infektion först beskriven av den tyske läkaren Friedrich von Müller 1891 under vad som kallades slam- fält- och skördefeber[1] och senare konstaterats orsakas av bakterier av släktet Leptospira. Symptomen kan variera mellan milda såsom huvudvärk, muskelsmärta och feber till svårare med lungblödning eller meningit.[2][3] Om infektionen ger upphov till gulsot, njursvikt eller blödning är den känd som Weils sjukdom.[3] Vid profus blödning från lungorna är sjukdomen känd som severe pulmonary haemorrhage syndrome (allvarligt lungblödningssyndrom).[3]

Det finns tio olika typer av Leptospira som orsakar sjukdom hos människan.[4] Sjukdomen överförs både från vilda och tama djur.[3] Gnagare är de djur som oftast sprider sjukdomen.[5] Infektionen spids ofta via djurens urin eller genom vatten som innehåller djururin då det kommer i kontakt med huden eller ögon, mun, näsa eller vagina.[2][5] I utvecklingsländer är sjukdomen vanligast hos bönder och fattiga som lever i städer.[3] I utvecklade länder förekommer sjukdomen vanligen hos sådana som håller på med utomhusaktiviteter i varma och våta områden.[2] Diagnos ställs genom att odla bakterier från blodprov, genom att upptäcka bakterie-DNA i blodet, eller genom att antikroppar påträffas i blodet.[2]

Olika åtgärder för att förebygga sjukdomen är bland annat att undvika kontakt vid arbete med potentiellt smittade djur, att tvätta av sig efter sådan kontakt och genom att minska antalet gnagare i områden där människor lever eller arbetar.[2] Doxycyklin (ett antibiotikum) då det används i profylaktiskt (förebyggande) syfte bland resande har oklart behandlingsvärde.[2] Vaccin för djur finns för vissa typer av Leptospira vilket kan minska risken att sjukdomen sprids till människor.[2] Behandling vid infektion är med antibiotika som: doxycyclin, penicillin, eller ceftriaxon.[2]

Det beräknas att sju till tio miljoner människor smittas med leptospiros varje år.[6] Antalet dödsfall som orsakas av smittan är okänt[6], men dödligheten vid de allvarliga varianterna av sjukdomen (allvarligt lungblödningssyndrom) har uppskattats till över 50 %.[3]. Sjukdomen är vanligast i tropikerna, men förekommer var som helst i världen.[2] Utbrott kan ske i slumområden i utvecklingsländer.[3] Sjukdomen beskrevs först av den tyske läkaren Adolf Weil år 1886.[2] Djur som smittats kan ha inga, milda eller svåra symptom.[4] Symptomen kan även variera beroende på vilket djur som drabbats.[4]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Leptospirosis, 26 november 2014.
  1. ^ Karl Wurm, A. M. Walter: Infektionskrankheiten. In: Ludwig Heilmeyer (Hrsg.): Lehrbuch der Inneren Medizin. Springer-Verlag, Berlin/Göttingen/Heidelberg 1955; 2. Auflage ebenda 1961, S. 9–223, hier: S. 151.
  2. ^ Slack, A (Jul 2010). ”Leptospirosis.”. Australian family physician 39 (7): sid. 495-8. PMID 20628664. 
  3. ^ McBride, AJ; Athanazio, DA; Reis, MG; Ko, AI (Oct 2005). ”Leptospirosis.”. Current opinion in infectious diseases 18 (5): sid. 376-86. PMID 16148523. 
  4. ^ ”Leptospirosis”. The Center for Food Security and Public Health. 1 maj 2005. http://www.cfsph.iastate.edu/Factsheets/pdfs/leptospirosis.pdf. Läst 15 mars 2014. 
  5. ^ Wasiński, B; Dutkiewicz, J (2013). ”Leptospirosis--current risk factors connected with human activity and the environment.”. Annals of agricultural and environmental medicine : AAEM 20 (2): sid. 239-44. PMID 23772568. 
  6. ^ ”Leptospirosis”. NHS. 11 juli 2012. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150815111702/http://www.nhs.uk/Conditions/Leptospirosis/Pages/Introduction.aspx. Läst 14 mars 2014. 

Se även

Auktoritetsdata