I dagens värld är Leif Sjöberg ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har det fångat miljontals människors uppmärksamhet och har påverkat många diskussioner och beslut inom olika områden. Dess betydelse har överskridit gränser och har genererat en betydande inverkan på samhället, ekonomin och kulturen. När vi fortsätter att utforska och förstå Leif Sjöberg blir behovet av att närma sig det från flera perspektiv och med ett kritiskt förhållningssätt uppenbart. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och verkligheterna som Leif Sjöberg omfattar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som har präglat ett före och efter i vår nuvarande värld.
| Leif Sjöberg | |
| Född | 15 december 1925[1] Boden[2] |
|---|---|
| Död | 20 november 2000[1] (74 år) Skarpnäck[2] |
| Begravd | Skogskyrkogården[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare, professor |
| Redigera Wikidata | |
Leif Sjöberg, född 15 december 1925 i Boden, död 20 november 2000 i Skarpnäck, var en svensk professor och översättare.
Leif Sjöberg föddes i Boden och genomgick Fjellstedtska skolan i Uppsala samt bedrev studier i filologi och litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Därefter verkade han som lektor vid Newcastle University och senare vid Columbia University. Efter detta arbetade han i över tjugo år som professor i nordistik vid State University of New York. Han var redaktör för fler än 30-talet av Twayne Publishers utgivna referensverk om nordiska författare, däribland Borgen, Kierkegaard, Gyllensten, Hamsun, Johnson, Heiberg, Runeberg, Sjöstrand och Sturlasson, och bidrog på så vis till att introducera dessa för en amerikansk publik.[2]
Sjöberg var även verksam som översättare och överförde till engelska, på egen hand eller i samarbete med andra, exempelvis Aniara av Harry Martinson, En Mölna-elegi av Gunnar Ekelöf, Vägmärken av Dag Hammarskjöld och lyrik av Erik Lindegren, Artur Lundkvist, Edith Södergran och Tomas Tranströmer.[2] Han tilldelades Svenska Akademiens tolkningspris 1966.[3]
Sjöberg var en nära vän till Gunnar Ekelöf och en brevväxling dem emellan finns bevarad vid Uppsala universitetsbibliotek. Mot slutet av sitt liv återvände Sjöberg till Sverige och fann en livskamrat i Sara Lidman. Han utsågs år 1980 till hedersdoktor vid Uppsala universitet.[2]