Lasarett

I följande artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Lasarett, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet, Lasarett är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt bland experter och fans. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Lasarett, från dess ursprung till dess utveckling idag, med syftet att ge en djupare förståelse av detta ämne som är så relevant idag.

För sjukhusverksamheten kring lepra, se leprakoloni.
Lasarettet i Neapel

Lasarett är ett alternativt namn för sjukhus, använt som namn för karantänsjukhus och för lepra. Ordet är bildat som en avledning utifrån namnet på den bibliske Lasaros. Han betraktas av Romersk-katolska kyrkan som de sjukas och särskilt de spetälskas skyddspatron, och detta ledde till medeltida sjukhusen för spetälska uppkallades efter honom. Senare har ordet fått en vidare och mer allmän betydelse. Emellertid var de äldsta lasaretten pesthospital.

Historia

Det äldsta kända lasarettet var karantänssjukhuset för pestsjuka – dagens Lazzaretto Vecchio – som inrättades 1423 på ön Santa Maria di Nazareth vid Venedig. Ur namnet har bildats det italienska ordet nazaretto som beteckning för sjukhuset. Senare har begynnelsebokstaven bytts ut mot l, sannolikt som en sammanblandning med italienskans lazzaro ('spetälsk', efter Lasaros), samt blivit lazzaretto eller lazzeretto, vilka båda används i nutida italienska.

När man i Sverige 1752 inrättade rikssjukhuset Serafimerlasarettet, lånades ordet lasarett in från Charité-lasarettet i Berlin. Detta hade grundats 1710 som ett pestsjukhus utanför stadsmuren.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ ”lasarett - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lasarett. Läst 16 mars 2020. 
  2. ^ Lars Öberg, "Varför kallas allmänna sjukhus i Sverige för lasarett?", Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1962, sid. 218–224.