Lars Bredberg

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Lars Bredberg, ett fascinerande ämne som har fångat mångas uppmärksamhet i flera år. Lars Bredberg är ett komplext ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och kan ses ur flera perspektiv. Under en lång tid har Lars Bredberg varit föremål för debatt och diskussion, genererat motstridiga åsikter och väckt intresse hos såväl experter som fans. Genom historien har Lars Bredberg spelat en grundläggande roll i samhället och påverkat människors liv på olika sätt. Med den här artikeln försöker vi belysa Lars Bredberg och ge en heltäckande och uppdaterad bild av detta spännande ämne.

Lars Bredberg
Information
Född7 juni 1933
Tidaholms församling i Skaraborgs län, Sverige
Död19 juli 2023 (90 år)
Täby distrikt i Stockholms län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1957–1993
GradÖverste
BefälSkånska luftvärnsregementet

Lars Åke Einar Bredberg, född 7 juni 1933 i Tidaholms församling i Skaraborgs län, död 19 juli 2023 i Täby distrikt i Stockholms län, var en svensk militär.

Biografi

Lars Bredberg avlade officersexamen vid Krigsskolan 1957 och utnämndes samma år till fänrik vid Karlsborgs luftvärnsregemente, där han befordrades till löjtnant 1959. Han gick Luftvärnsofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1959–1960. Från 1961 tjänstgjorde han vid Roslagens luftvärnsregemente, befordrad till kapten 1965. Han tjänstgjorde 1969–1975 vid Försvarets materielverk (FMV) och var lärare i matematik vid Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1968–1972, befordrad till major 1972 och till överstelöjtnant 1973. Åren 1973–1975 var han sektionschef vid Vapenavdelningen i Huvudavdelningen för armémateriel vid FMV. Han inträdde i Generalstabskåren 1975 och tjänstgjorde vid Göta luftvärnsregemente 1977–1980. År 1980 befordrades han till överste, varpå han tjänstgjorde vid Huvudavdelningen för armémateriel vid FMV: som chef för Robotbyrån i Vapenavdelningen 1980–1982 och som projektledare i Robotavdelningen 1982–1984. Bredberg var chef för Skånska luftvärnsregementet 1984–1993.

Lars Bredberg invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1985.

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
  2. ^ ”Lars Bredberg”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 30 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230730192628/https://www.ratsit.se/19330607-Lars_Ake_Einar_Bredberg_Taby/xPpNCwQ_-srGBBBSaKa_Jig1owzI3l7bMpt9OiWkJe4. Läst 30 juli 2023. 
  3. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 141. ISBN 91-8718-418-4 .
  4. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 195. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 43. ISBN 91-87184-74-5 .
  6. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 92. ISBN 91-8718-418-4 .
  7. ^ Sveriges statskalender 1982. Stockholm: Liber Förlag. 1982. sid. 117. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59728/gupea_2077_59728_1.pdf .
  8. ^ Sveriges statskalender 1984. Stockholm: Liber Förlag. 1984. sid. 117. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59786/gupea_2077_59786_1.pdf .