I dagens värld är Laglighetsprövning ett ämne av intresse som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället eller dess inverkan på det dagliga livet, har Laglighetsprövning genererat en ständig debatt inom olika områden. Från sitt inflytande i politiken till sin närvaro i den kulturella sfären har Laglighetsprövning lyckats positionera sig som en fråga av obestridlig betydelse. Under åren har Laglighetsprövning utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga krav, vilket gör det till ett oerhört intressant ämne och värt en djupgående analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Laglighetsprövning och dess inverkan på världen idag.
Laglighetsprövning är ett överklagande enligt svenska kommunallagens kapitel 13 (gamla kommunallagens 10 kapitel). Enligt denna har varje medlem i en svensk kommun eller en region rätt att överklaga kommunens eller regionens beslut. Överklagandet skall lämnas in senast tre veckor efter att beslutet anslagits. Vid laglighetsprövningen avgör domstolen om beslutet strider mot någon lag eller författning, till exempel genom att det har begåtts något formellt fel eller om kommunen har överskridit sina befogenheter. Laglighetsprövning kallades fram till 1991 kommunalbesvär.[1]
Vissa beslut av en kommun eller en region överklagar man i stället genom förvaltningsbesvär (exempelvis bygglov eller försörjningsstöd).[2] Detta regleras i så fall i lag eller författning, eller följer av Europakonventionens krav på rätt till domstolsprövning avseende civila rättigheter och skyldigheter.