Laboratorium mechanicum
I dagens värld är Laboratorium mechanicum ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det beror på dess relevans inom det kulturella området, dess inverkan på den globala ekonomin eller dess inflytande på människors dagliga liv, har Laboratorium mechanicum blivit en grundläggande aspekt att ta hänsyn till inom olika områden. Eftersom Laboratorium mechanicum fortsätter att få framträdande plats på världsscenen är det avgörande att analysera dess inverkan och förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Laboratorium mechanicum och undersöka hur det formar det nuvarande landskapet i olika aspekter av samhället.
Laboratorium mechanicum, mekanisk modellsamling, mekanikskola och ateljé, inrättad år 1697 av Christopher Polhem, är en förelöpare till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
L.M. skulle för det första fungera som en mekanikskola (ingenjörsskola). För det andra skulle det fungera som ett laboratorium för både praktiska och teoretiska försök. För det tredje skulle det fungera som en utställningslokal för egna och andras konstruktioner.[1] Laboratorium mechanicum, upprättades efter att anslag erhållits 1697 och förlades till Stockholm. Skolan övergick 1798 i mekaniska skolan, vilken 1827 bytte skepnad till Teknologiska institutet, dagens Kungliga tekniska högskolan.
Källor
- ^ Lindgren, Michael (2011). Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige. Stockholm: Innovationshistoria förlag. sid. 91. Libris 12451050. ISBN 978-91-979934-0-1. ”Verksamheten skulle bestå av tre delar: en skola för unga begåvningar i teknik, ett laboratorium för tekniskt-vetenskapliga experiment, och en permanent utställning där Polhems och andras innovationer kunde visas”
| ||||||||||||||
