I dagens värld intar Lödösevägen en central plats i våra liv. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, är Lödösevägen ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Sedan många år tillbaka har Lödösevägen varit föremål för debatt och diskussion och dess betydelse har bara ökat med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Lödösevägen, analysera dess utveckling över tid, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans i den moderna världen.
Lödösevägen var en medeltida ridväg som gick från Lödöse till Skara. På sträckan mellan Lödöse och Sollebrunn sträckte den sig genom Skepplanda, Hålanda och Erska socknar och till stor del genom vildmarksområdet Risveden. Huvudleden passerade förbi det före detta gästgiveriet i Verle och Livereds säteri på väg mot Gräfsnäs och Sollebrunn. Fortfarande finns spår av hålvägar vid det övergivna hemmanet Mökhult och i naturreservatet Slereboåns dalgång nära byn Röserna i Skepplanda socken och vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden i Hålanda socken. Vägen är säkert omnämnd 1285, men redan i Hallfred Vandrädaskalds saga (Hallfredarsaga Vandrædaskalds), från omkring 1200, berättas om en färd företagen av islänningen Hallfred Vandrædaskald, den mest kände av norske kung Olav Tryggvasons skalder. Mellan Lödöse och Mellby norr om Sollebrunn utsattes han för två mordförsök.