Inom ramen för Låt tågen gå är det nödvändigt att reflektera över betydelsen av denna aspekt idag. Oavsett om det är på en personlig, social eller professionell nivå, spelar Låt tågen gå en avgörande roll i vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess relevans i dagens samhälle är det viktigt att förstå hur Låt tågen gå har utvecklats över tiden och dess inverkan på den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Låt tågen gå, analysera dess inflytande i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess betydelse idag.
Låt tågen gå (Ostre sledované vlaky) | |
Genre | Komedi |
---|---|
Regissör | Jiří Menzel |
Producent | Zdeněk Oves |
Manus | Bohumil Hrabal Jiří Menzel |
Baserad på | Låt tågen gå! (1965) av Bohumil Hrabal |
Skådespelare | Václav Neckář |
Originalmusik | Jirí Sust |
Fotograf | Jaromír Šofr |
Klippning | Jiřina Lukešová |
Produktionsbolag | Filmové Studio Barrandov |
Distribution | Ústřední půjčovna filmů |
Premiär |
|
Speltid | 93 minuter |
Land | Tjeckoslovakien |
Språk | Tjeckiska Tyska |
IMDb SFDb Elonet |
Låt tågen gå (tjeckiska: Ostre sledované vlaky) är en tjeckoslovakisk film från 1966 regisserad av Jiří Menzel. Filmen bygger på en roman av Bohumil Hrabal. Filmen vann en Oscar för bästa utländska film vid Oscarsgalan 1968.
En ung man, Miloš (spelad av Václav Neckář), får arbete som tågklarerare på en järnvägsstation på landet under andra världskriget. Hans flickvän Máša (Jitka Bendová) är konduktör på tåget som går förbi en gång om dagen. Det enda som märks av kriget är trupptransporterna, annars flyter livet fram i stillhet. Miloš lider av för tidig utlösning och kan därför inte riktigt få till det med flickvännen, men en äldre kvinna från motståndsrörelsen hjälper honom på traven.