Långsam irreguljär variabel

I den samtida världen intar Långsam irreguljär variabel en central plats i vårt samhälle. Dess inflytande sträcker sig till alla områden i livet, från politik till populärkultur, genom teknik och ekonomi. Den här artikeln kommer att undersöka på djupet effekten och relevansen av Långsam irreguljär variabel, och analysera dess implikationer och konsekvenser för världen vi lever i. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå detta fenomen och dess konsekvenser, med syftet att ge en mer komplett och kontextualiserad syn på Långsam irreguljär variabel, för att främja en berikande och konstruktiv debatt.

Långsam irreguljär variabel
Foto som visar skalet av gas runt den långsamma irreguljära variabeln (LB) U Antliae.
  • Huvudkategori: Pulserande variabel
  • Förkortning: L
  • Undertyper: LB och LC[1]
  • Karaktäristika: Uppvisar ingen eller svag periodicitet, med långsamt föränderlig ljusvariation.[1]
  • Antal: 534 stjärnor fanns registrerade 2007 som L, ytterligare 143 var misstänkta variabler. 3 069 variabler fanns registrerade i undertypen LB och 111 i undertypen LC.[2]

En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en variabel stjärna som visar ingen eller mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor har ofta blivit lite studerade, och när man en gång lärt känna dem, klassificeras de i andra kategorier, till exempel halvregelbundna variabler.

Nomenklatur

Oregelbundet variabla stjärnor gavs först akronymer baserade på bokstaven I: Ia, Ib och Ic.[3] Dessa förfinades senare så att I-koderna användes för "nebulösa" eller "snabbt oregelbundna" variabla stjärnor såsom T Tauri och Orion-variabler. De återstående oregelbundna stjärnorna, svala långsamt varierande jättar och superjättar av typ Ib eller Ic tilldelades till Lb och Lc.[4] När the General Catalogue of Variable Stars (GCVS) standardiserade sina akronymer till att vara enbart versaler, användes koderna LB och LC.[2]

Typ Lb

Långsamma oregelbundna variabler av sena spektraltyper (K, M, C, S); som regel är de jättar.[2]

GCVS tilldelar denna typbeteckning även till långsamma oregelbundna röda variabler där luminositeten eller spektraltypen inte är känd, även om den också använder typbeteckningen L för långsamma oregelbundna röda stjärnor där spektraltypen eller ljusstyrkan är oklar. K5-stjärnan CO Cygni ges som ett representativt exempel.[2]

Typ Lc

Oregelbundna variabla superjättar av sena spektraltyper med amplitud på ca 1 magnitud i V.[2]

M2-superjätten TZ Cassiopeiae ges som ett representativt exempel.[2]

Förteckning

Förteckning över långsamma oregelbundna variabler[5]
Beteckning (namn) Stjärnbild Upptäckt Skenbar magnitud (Maximum)[6] Skenbar magnitud (Minimum)[6] Magnitud-område Spektraltyp Undertyp Anm.
U Antliae Luftpumpen   8m.1 (p) 9m.7 (p) 1,6 N:v Lb  
Beta Pegasi Pegasus Schmidt, 1847 2m.31 2m.74 0,43 M2.3 II-III Lb  
Epsilon Pegasi (Enif) Pegasus 0m.7 3m.5 2,8 K2 Ib Lc  
TX Piscium Fiskarna   4m.79 5m.20 0,42 C5 III Lb  
Alfa Scorpii (Antares) Skorpionen   0m.88 1m.16 0,28 M1.5 Iab-b Lc  
Alfa Tauri (Aldebaran) Oxen   0m.75 0m.95 0,20 K5 III Lb  
My Geminorum Tvillingarna   2m.75 3m.02 0,28 M3 III Lb  
BE Camelopardalis Giraffen   4m.35 4m.48 0,13 M2 II Lc  
Tau4 Eridani Eridanus   3m.57 3m.72 0,15 M3 III Lb  
13 Bootis Björnvaktaren   5m.29 5m.38 0,09 M2 IIIab Lb  
Psi Virginis Jungfrun   4m.73 4m.96 0,23 M3 III Lb  
V854 Arae Altaret   5m.84 5m.99 0,12 M1.5 III Lb  
62 Sagittarii Skytten   4m.45 4m.62 0,17 M4 III Lb  
TX Piscium Fiskarna   4m.79 5m.20 0,41 C5 III Lb  
CQ Camelopardalis Giraffen   5m.15 5m.27 0,12 M0 II Lc  
Pi Aurigae Kusken   4m.24 4m.34 0,10 M3.5 II Lc  
NO Aurigae Kusken   6m.06 6m.44 0,58 M2 Iab Lc  
Omikron1 Canis Majoris Stora hunden   3m.78 3m.99 0,21 M2.5 Iab Lc  
Sigma Canis Majoris Stora hunden   3m.43 3m.51 0,08 M1.5 Iab Lc  
NS Puppis Akterskeppet   4m.4 4m.5 0,1 K3 Ib Lc  
Lambda Velorum Seglet   2m.14 2m.30 0,16 K4 Ib-IIa Lc  
V337 Carinae Kölen   3m.36 3m.44 0,08 K3 II Lc  
GZ Velorum Seglet   3m.43 3m.81 0,38 K3 II Lc  
RX Telescopii Kikaren   6m.6 7m.4 0,8 M3 Iab Lc  

Andra oregelbundna variabler

Det finns ett antal andra typer av variabla stjärnor som saknar tydligt observerbara perioder, och som ibland kallas oregelbundna variabler:[5]

  • Gamma Cassiopeiae-variabler, eruptiva skalstjärnor,
  • Orionvariabler, stjärnor före huvudserien, inklusive T Tauri-stjärnor och YY Orionis-stjärnor,
  • Snabba oregelbundna variabler, som kanske liknar Orion-variabler men med kortare period,
  • Svagt definierade oregelbundet variabla stjärnor av okänd typ.

Dessutom ingår många typer av eruptiv eller kataklysmisk variabel, som är mycket oförutsägbara.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Slow irregular variable, 4 december 2019.

Noter

  1. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 4 december 2019. 
  2. ^ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 4 december 2019. 
  3. ^ Kholopov, P. N. (1959). "A Revised List of T-Associations and Their Members". Soviet Astronomy. 3: 291. Bibcode:1959SvA.....3..291K.
  4. ^ Mayall, Margaret W. (1964). "Variable Star Notes- from the XII General Assembly, I.A.U.; 043274 X Camelopardalis". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 58: 283. Bibcode:1964JRASC..58..283M.
  5. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
  6. ^ (visual magnitude, unless marked (B) (= blue) or (p) (= photographic))

Externa länkar