I dagens värld har Lärarhögskolan i Stockholm blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från sitt ursprung till den inverkan den har idag har Lärarhögskolan i Stockholm varit föremål för studier, debatt och reflektion för experter inom olika discipliner. Dess inflytande sträcker sig från de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska sfärerna, vilket genererar en betydande inverkan på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen och inverkan av Lärarhögskolan i Stockholm över tid, såväl som de framtidsutsikter och utmaningar den står inför i dagens värld.
Lärarhögskolan i Stockholm | |
| |
Engelska: Stockholm Institute of Education | |
Verksamt | 1956–1 januari 2008 |
---|---|
Säte | Stockholm, Stockholms län, Sverige |
Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) var en svensk lärarhögskola, senare högskola med huvudinriktningen att utbilda lärare.
Högskolan startade 1956 och låg i Marieberg i Stockholm främst i området Campus Konradsberg. I samband med högskolereformen 1977 avskaffades officiellt begreppet lärarhögskola och Lärarhögskolan i Stockholm[1] sammanslogs då med Gymnastik- och idrottshögskolan och bildade Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Idrottshögskolan i Stockholm utbröts 1993 åter som egen högskola och då återtogs det gamla namnet Lärarhögskolan i Stockholm.
Huvudbyggnaden för Lärarhögskolan, Konradsberg, användes för psykiatrisk vård fram till 1995 och togs därefter över av Lärarhögskolan i Stockholm. Från och med 1 januari 2008 infogades verksamheten vid LHS i Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet.
Inom Lärarhögskolan fanns flera centrumbildningar med egen styrelse, bland dem Centrum för barn- och ungdomsvetenskap som verkade för att sprida aktuell forskning om barn och ungdomar och som utgav tidskriften Locus.
|