Idag är Lägre vigningarna ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det är politiskt, socialt, ekonomiskt eller tekniskt har Lägre vigningarna blivit ett ständigt samtalsämne. Sedan flera år tillbaka har Lägre vigningarna stått i centrum för debatter och genererat blandade åsikter. Men allt eftersom tiden går är det uppenbart att Lägre vigningarna fortsätter att vara en mycket viktig fråga som förtjänar att analyseras i detalj. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Lägre vigningarna och undersöka dess inverkan på världen idag.
Lägre vigningarna är en term inom framförallt romersk-katolsk teologi och den latinska riten varmed avses de lägre stegen i prästvigningens sakrament: vigningen till dörrvakt, lektor, exorcist respektive akolyt. Hit räknas ibland men felaktigt den klerikala tonsuren. Jämte de lägre vigningarna finns de högre vigningarna: subdiakon-, diakon- respektive prästvigning. De lägre vigningarna förekommer även i de olika östliga riterna. De kan beläggas redan på 300-talet. Prästvigningens olika steg är strukturerade kring mässliturgins olika liturgiska uppgifter.
År 1972 avskaffade Paulus VI inom den nya romerska liturgin han nyligen infört såväl de lägre vigningarna som subdiakonatet. Sagda vigningar fortlever emellertid i den klassiska romerska riten (så kallad tridentinsk rit) och i övriga traditionella latinska riter.