I dagens värld har Känsel fått stor relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan har märkts i politik, kultur, teknik och människors dagliga liv. Känsel har genererat debatter, kontroverser och betydande förändringar som har präglat ett före och efter i nyare historia. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska betydelsen av Känsel, dess implikationer och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att analysera i detalj den roll som Känsel spelar i den nuvarande världen och dess projektion in i framtiden.
Känsel eller det somatosensoriska systemet är ett sensoriskt system som detekterar impulser som brukar benämnas känsel eller tryck, temperatur (varmt eller kallt), smärta (inklusive kliande och kittlande känslor) liksom proprioception vilket är musklernas läge vilket hjälper till att bedöma rumsuppfattningen.
Känsel räknas som ett av de klassiska fem sinnena men är inte ett entydigt begrepp. När man talar om känsel så innefattar det både beröring, tryck och temperatur samt smärta vilket innebär att känsel är ett samlingsuttryck för många sinnen. I dagligt tal menar man hudsinnet[källa behövs].
Känselintrycken registreras av känselkroppar i huden, musklerna, lederna, senorna samt i de inre organen och förs vidare till hjärnan genom nervsystemet. Smärta registreras av så kallade fria nervändar (vilket sedan 2019 inte stämmer riktigt, se nedan). Känselkropparnas antal och därmed känsligheten varierar mycket över kroppen. Fingertopparna är exempel på känsliga områden medan ryggen har relativt glest mellan känselkropparna. Varje känselkropp registrerar endast ett slags känselintryck men hjärnan tar emot impulserna genom samma nervbana[förtydliga].
Känselintrycken brukar delas in i fyra undergrupper som exciterar olika typer av receptorer