Idag vill vi prata om Kvinnofrågan, ett ämne som fått stor relevans de senaste åren. Kvinnofrågan är en fråga som påverkar människor i alla åldrar, kön och nationaliteter, eftersom den har visat sig ha en betydande effekt på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Kvinnofrågan genererat många debatter, forskning och förändringar inom olika områden, vilket får oss att reflektera över dess betydelse och inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Kvinnofrågan och dess konsekvenser för framtiden.
Kvinnofrågan, äldre stavning qvinnofrågan, var under 1800-talet och början av 1900-talet den övergripande termen för den första vågens feminism; frågor rörande kvinnans myndighet, utbildning, förvärvsarbete och rösträtt, samt om kvinnans ställning i och utanför hemmet och om kvinnans ”natur”. Dessa frågor uppkom i samband med den genomgripande samhällsomvandling som följde med industrialiseringen under 1800-talet. "Kvinnofrågan" (engelska: The Woman Question, tyska: Die Frauenfrage) var en brännande fråga i alla västerländska länder vid denna tid.[1][2][3]
I Sverige började termen användas i offentliga sammanhang under 1880-talet då den så kallade sedlighetsdebatten fördes i tidningar, böcker och på teatrarna.[4][5]. Termen kvinnofrågan används än idag som ett övergripande begrepp i diskussioner om kvinnans ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen.