I dagens värld har Kvalificerad yrkesutbildning fått obestridlig relevans inom olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Kvalificerad yrkesutbildning lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det är genom musik, film, politik eller något annat medium har Kvalificerad yrkesutbildning blivit ett återkommande samtalsämne och en outtömlig källa till debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Kvalificerad yrkesutbildning och analysera dess inverkan idag, såväl som dess projektion i framtiden.
Kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) var fram till den 31 december 2013 en svensk eftergymnasial utbildningsform som var ett alternativ till högskoleutbildning. En KY-utbildning var kortare än en högskoleutbildning, vanligtvis mellan ett och två år. Utbildningarna skulle vara utformade i nära samarbete med näringslivet och leda till anställning. Deltagarna tillbringade en tredjedel av tiden i praktik i arbetslivet, så kallat lärande i arbete (LIA). Den kvalificerade yrkesutbildningen berättigade till studiemedel. KY-utbildningarna ersatte de tidigare högre specialkurserna vid gymnasieskolan och även en del kortare högskoleutbildningar. KY-utbildningarna var från 1 juli 2009 en del av den nybildade Yrkeshögskolan och har successivt ersatts av yrkeshögskoleutbildning.
KY-utbildningarnas kurser hade ett poängsystem som överensstämde med det akademiska poängsystemet innan juli 2007, men skiljer sig från dagens högskolepoäng. En KY-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier, och utbildningarna skulle normalt ha en längd på 80 KY-poäng, men kunde ha en längd mellan 40 och 120 KY-poäng. 80 veckors heltidsstudier motsvarar två års heltidsstudier.