Kungsäters socken

Idag har Kungsäters socken blivit ett ämne av stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan har märkts inom olika sektorer, från kultur till teknik, politik och ekonomi. Eftersom Kungsäters socken fortsätter att skapa debatt och intresse är det avgörande att förstå dess inflytande på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kungsäters socken och diskutera dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess implikationer och utmaningar, fortsätter Kungsäters socken att vara ett ämne för ständiga studier och reflektioner för akademiker, experter och allmänheten.

Kungsäters socken
Socken
Ruinen efter Kungsäters gamla kyrka
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradMarks härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area35 kvadratkilometer
Upphov tillKungsäters landskommun
Kungsäters församling
MotsvararKungsäters distrikt
TingslagMarks tingslag
Karta
Kungsäters sockens läge i Hallands län.
Kungsäters sockens läge i Hallands län.
Kungsäters sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°18′28″N 12°34′14″Ö / 57.30777778°N 12.57055556°Ö / 57.30777778; 12.57055556

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1470
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Kungsäters distrikt
Redigera Wikidata

Kungsäters socken i Västergötland ingick i Marks härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Kungsäters distrikt.

Socknens areal är 34,8 kvadratkilometer varav 30,10 land.[1] År 2000 fanns här 677 invånare.[2] Tätorten Kungsäter med sockenkyrkan Kungsäters kyrka ligger i socknen.

Kungsäters kyrka, uppförd 1881.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kungsäters församling och för de borgerliga frågorna bildades Kungsäters landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Varbergs kommun samtidigt som länstillhörigheten övergick till Hallands län.[2] Församlingen utökades 2006 och uppgick 2012 i Veddige-Kungsäters församling.[3].

1 januari 2016 inrättades distriktet Kungsäter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Marks härad.[4]

Geografi

Kungsäters socken ligger nordost om Varberg med Viskan i norr, Fävren i väster Tolken i norr och Oklången i öster. Socknen har odlingsbygd i ådalar och vid sjöarna och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6][7] Fävren delas med Grimmareds och Karl Gustavs socknar i Varbergs kommun samt Istorps socken i Marks kommun; Tolken delas med Öxnevalla och Torestorps socknar i Marks kommun och Oklången delas med Karl Gustavs socken.

En sätesgård var Hultabergs herrgård.[8]

I kyrkbyn Kungsäter fanns förr ett gästgiveri.[9]

Fornlämningar

Boplatser och en hällkista från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen.[5][10][11][6]

Namnet

Namnet skrevs 1326 Kunugasätter och kommer från prästgården. Efterleden är säter, 'utmarksäng'. Förleden kan förklaras av att prästgården varit kronoegendom.[12]

Före 2 februari 1908 skrevs namnet även Kongsäters socken.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 554 1810 till 980 1860 varefter den minskade till 642 1970 då den var som minst under 1900-talet. 1920 hade socknen en tillfällig befolkningstopp på 872 invånare. Efter 1970 vände folkmängden blygsamt uppåt till 682 1990.[13]

Befolkningsutvecklingen i Kungsäters socken 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
  
554
1820
  
617
1830
  
705
1840
  
748
1850
  
904
1860
  
980
1870
  
872
1880
  
853
1890
  
818
1900
  
791
1910
  
772
1920
  
872
1930
  
697
1940
  
651
1950
  
705
1960
  
665
1970
  
642
1980
  
663
1990
  
682
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungsäter socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Kungsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ Nationalencyklopedin
  7. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  8. ^ Hultaberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Kungsäter, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungsäters socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  13. ^ Folkmängd 1810-1890 Kungsäter i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6 juli 2016)

Vidare läsning

  • Brodin, Maia (2003). Erinringar från ett svunnet sekel: berättelser från Kungsäter. Fritsla: Förlagstr. Vitterleken. Libris 9053881. ISBN 91-974724-3-3 
  • Kungsäter i ord och bild.. Kungsäter: Kungsäters hembygdsfören. 1982. Libris 320696 

Externa länkar

v • r
Marks härad, Västergötland