I dagens värld har Kungariket Libyen tagit en ledande roll i samhället och genererat en betydande inverkan på olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Kungariket Libyen genererat oändliga debatter, kritik och reflektioner, och blivit ett ämne av intresse för olika sektorer och discipliner. Dess inflytande har överskridit gränser och har blivit en grundläggande del i beslutsfattande, i konstruktionen av identitet, i utvecklingen av teknik och i skapandet av nya former av kommunikation. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Kungariket Libyen och dess relevans i det moderna samhället.
Kungariket Libyen | ||||
المملكة الليبية al-Mamlakah al-Lībiyya (Arabiska) | ||||
| ||||
![]() |
![]() | |||
Flagga | Vapen | |||
Nationalsång: Libya, Libya, Libya | ||||
![]() | ||||
Huvudstad | Tripoli, Benghazi och Al-Bayda¹ | |||
Språk | Arabiska, Berberspråk | |||
Religion | Islam | |||
Statsskick | Konstitutionell monarki | |||
Sista Kung | Idris I | |||
Bildades | 24 december 1951 | |||
– bildades genom | Avkolonisering | |||
Upphörde | 1 september 1969 | |||
– upphörde genom | Statskuppen i Libyen 1969 | |||
Areal | 1759530 km² (1954) | |||
Folkmängd | 1091830 (1954) | |||
Valuta | Libyskt pund | |||
Kungariket hade två huvudstäder |
Kungariket Libyen, (arabiska: المملكة الليبية, översatt, Libyska kungariket) ursprungligen kallat Förenade Libyska kungariket skapades vid självständigheten den 24 december 1951 och fanns fram till en statskupp ledd av Muammar Gaddafi den 1 september 1969, som avsatte kung Idris av Libyen och skapade Libyska Arabrepubliken.
Under konstitutionen från oktober 1951 styrdes den federala monarkin Libyen av kung Idris, och hans arvingar hade rätt att ärva tronen. Kungen hade stor politisk makt. Regeringen bestod av en premiärminister och ett ministerråd utsedda av kungen, vilka också var ansvariga inför Libyens deputeradekammare, underhuset. Libyens senat, överhuset, bestod av åtta representanter från vardera provins. Hälften av senatorerna nominaterades av kungen, som hade vetorätt i beslutsfattandet, samt rätt att upplösa underhuset. Provinsernas självstyre utövades av lokala regeringar och beslutande organ. Tripoli och Benghazi fungerade som huvudstäder.
När det handlade om utrikespolitik brukade Kungariket Libyen räknas bland det konservativa traditionella blocket inom Arabförbundet, där man gick med 1953.
Monarkin upphörde den 1 september 1969 då en grupp militära ledare under överste Muammar Gaddafi gjorde en statskupp mot kung Idris då han var i Turkiet för medicinsk behandling. Kuppmakarna arresterade arméchefen.
Från självständigheten och fram till 1963, bestod kungariket av tre provinser: Tripolitania, Cyrenaica och Fezzan, vilka var Libyens tre historiska regioner. Autonomin utövades av provinsregeringar och lokala beslutsfattande församlingar.
Provins | Huvudstad | Area |
---|---|---|
Tripolitanien | Tripoli | 276 000 km2 |
Cyrenaica | Benghazi | 850 000 km2 |
Fezzan | Sabha | 631 000 km2 |
Efter förändringar i konstitutionen 1963 avskaffades federalismen, och de tre provinserna delades in i 10 guvernement (muhafazah på arabiska) vilka styrdes av en utsedd guvernör.