I dagens värld är Kulmination ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Vikten av Kulmination har blivit allt tydligare i vardagen och påverkar både personligt och professionellt. Från sitt ursprung till nutid har Kulmination varit föremål för intresse och debatt, genererat motstridiga åsikter och väckt intresset hos såväl experter som medborgare. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Kulmination och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet, analysera dess utveckling, inverkan och möjliga konsekvenser för framtiden.
Kulmination är den tidpunkt då en himlakropp når högst på himlen. Oftast sker detta då himlakroppen står i söder (på norra halvklotet) eller norr (på södra halvklotet).
Om himlakroppen är cirkumpolär (d.v.s. om himlakroppen på en viss ort ständigt är över horisonten), talar man om två sorters kulminationer: övre kulmination (då himlakroppen står högst över horisonten) resp. undre kulmination (då himlakroppen står lägst över horisonten). På norra halvklotet sker den undre kulminationen alltid i norr, på södra halvklotet i söder. Om himlakroppen ligger tillräckligt nära norra himmelspolen kan även den övre kulminationen äga rum norr om zenit.