Kronärtskocka

I dagens värld har Kronärtskocka blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Vare sig i personliga, sociala eller globala termer har Kronärtskocka fått betydande relevans i människors dagliga liv. Dess effekter märks inom olika områden, oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller teknik. Kronärtskocka har blivit ett nyckelelement i beslutsfattande och beslutande av åtgärder på individuell och kollektiv nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och inverkan av Kronärtskocka i vårt nuvarande samhälle, samt diskutera olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till detta ämne.

Kronärtskocka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKronärtskockssläktet
Cynara
ArtKronärtskocka
C. cardunculus Scolymus-Gruppen
Vetenskapligt namn
§ Cynara cardunculus Scolymus-Gruppen
AuktorLinné, 1753

Kronärtskocka (Cynara cardunculus, Scolymus-gruppen) är en kulturgrupp inom arten kardon (Cynara cardunculus) i familjen korgblommiga växter. Det är en ätbar tistelliknande växt, vars blomknoppar skördas strax innan den blommar. Växten är flerårig, men kan inte övervintra i kallt klimat och kan därför på nordiska breddgrader normalt endast odlas som ettårig. Under gynnsamma villkor kan den dock övervintra.

Användning

Kronärtskockor i grönsaksdisken

Kronärtskockans knoppar äts vanligtvis kokta; man drar upp ett "blomblad" (holkfjäll) i taget utifrån och in och äter det med till exempel smör, utom den hårda spetsen. "Skägget" i mitten skärs sedan bort från blombotten, som slutligen äts med kniv och gaffel. Kronärtskocksbotten är den mjukare botten utan kronbladen. Färdiglagade bottnar finns att köpa på burk.

Kronärtskockshjärtan är små mycket mjälla kronärtskockor. Förlagade finns att köpa på burk.

Kronärtskocka på tallrik.

Andra tillagningsmetoder inkluderar ugnsbakning och det finns även inlagd kronärtskocka, vanligt förekommande på pizzan Quattro Stagioni.

Kronärtskockan innehåller, förutom vatten och fibrer, kolhydrater som inulin, mineraler som natrium, fosfor och kalcium, samt vitamin B1, B3 och mindre mängd vitamin C.

I flera länder räknas kronärtskockan som en delikatess. I Spanien har växten ursprungsskyddade geografiska områden: Denominación de Origen (D.O.), i ett motsvarande system som vin och andra ursprungsmärkta livsmedel och jordbruksprodukter.

D.O. "Alcachofa de Benicarló" (även känt som "Carxofa de Benicarló") i Valenciaregionen är ett exempel på detta, erkänt av EU sedan den 12 november 2003 [1]

Naturmedicinsk användning

Kronärtskockan tillskrivs verkan som antioxidativ och hämmande på leverns produktion av kolesterol och därmed förebyggande mot åderförkalkning. Den har också en stimulerande effekt på gallflödet vilket motverkar olika matsmältningsbesvär såsom väderspänningar, men även besvär åtföljda av illamående och kräkningar. Använda växtdelar är blad och blombotten.[2]

Trots namnet är jordärtskockan inte en nära släkting.

Produktion

Världens 10 största producenter av kronärtskocka
Nr Område Produktion
(ton)		 Andel
1 Italien Italien &&&&&&&&&0451461.&&&&&0451 461 28,69 %
2 Egypten Egypten &&&&&&&&&0266196.&&&&&0266 196 16,92 %
3 Spanien Spanien &&&&&&&&&0234091.&&&&&0234 091 14,88 %
4 Argentina Argentina &&&&&&&&&0105236.&&&&&0105 236 6,69 %
5 Peru Peru &&&&&&&&&0103348.&&&&&0103 348 6,57 %
6 Algeriet Algeriet &&&&&&&&&&081106.&&&&&081 106 5,15 %
7 Kina Kina[3] &&&&&&&&&&078055.&&&&&078 055 4,96 %
8 Marocko Marocko &&&&&&&&&&055234.&&&&&055 234 3,51 %
9 USA USA &&&&&&&&&&043050.&&&&&043 050 2,74 %
10 Frankrike Frankrike &&&&&&&&&&038354.&&&&&038 354 2,44 %
  Övriga länder &&&&&&&&&0117232.&&&&&0117 232 7,45 %
Total världsproduktion &&&&&&&&01573363.&&&&&01 573 363 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[4]

Synonymer

Cynara cardunculus subsp. scolymus (L.) Hegi
Cynara communis Lam. nom. illeg.
Cynara esculenta Salisb. nom. illeg.
Cynara hortensis Mill. nom. inval.
Cynara scolymus L.
Cynara scolymus var. redonensis N.H.F.Desp.

Källor

  1. ^ ”Europeiska unionens officiella tidning nr L 294”. EU. 12 november 2003. sid. sidan 5-6. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32003R1979:SV:HTML. Läst 21 oktober 2008. 
  2. ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
  3. ^ Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.
  4. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 21 november 2017. 

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​