I den här artikeln ska vi utforska Kroatiens olympiska kommitté, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Sedan dess upptäckt eller popularisering har Kroatiens olympiska kommitté genererat ett stort genomslag inom olika områden, skapat debatt och frågor kring dess innebörd, implikationer och möjliga tillämpningar. Genom denna artikel kommer vi att söka belysa Kroatiens olympiska kommitté och analysera dess relevans i det moderna samhället, samt dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om du är expert på området eller bara nyfiken på att lära dig mer om det, kommer den här artikeln att ge dig en detaljerad och uppdaterad inblick i Kroatiens olympiska kommitté.
Kroatiens olympiska kommitté (kroatiska: Hrvatski olimpijski odbor, förkortat HOO) är den nationella olympiska kommittén i Kroatien. Den ideella organisationen är det högsta beslutande organet i Kroatien för Olympiska spelen och ansvarigt för det kroatiska deltagandet i olympiska spel. Kroatiens olympiska kommitté har sitt säte i Bjelolasica.
1991 valde Kroatien att utträda ur den sydslaviska federationen Jugoslavien och den 10 september 1991 grundades Kroatiska olympiska kommittén i Zagreb.[1] Den 17 januari 1992 erkändes kommittén tillfälligt av Internationella olympiska kommittén (IOK) vilket möjliggjorde att Kroatien 1992 för första gången kunde deltaga vid ett OS under egen flagga. Den 24 september 1993 erkändes Kroatiens olympiska kommitté permanent av IOK.[1]
Namn | År |
---|---|
Antun Vrdoljak | 1991–2000 |
Zdravko Hebel | 2000–2002 |
Zlatko Mateša | 2002- |
Namn | År |
---|---|
Slavko Podgorelec | 1991-2000 |
Josip Čop | 2001–2002 |
Andrija Mijačika | 2001-2002 |
Josip Guberina | 2002 |
Ivica Miočić Stošić | 2002–2004 |
Josip Čop | 2005- |
Sedan grundandet av Internationella olympiska kommittén har tre kroater varit ledamöter av kommittén.[4]
Namn | År |
---|---|
Franjo Bucar | 1920-1946 |
Boris Bakrac | 1960–1987 |
Antun Vrdoljak | 1995- |