Kristina Björnsdotter

I dagens värld har Kristina Björnsdotter blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer, organisationer och samhällen. Med tidens gång har Kristina Björnsdotter fått betydelse och uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i akademin, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans i historien, fortsätter Kristina Björnsdotter att vara ett ständigt intresse och diskussionsämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Kristina Björnsdotter, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang.

Kristina Björnsdotter
Vapensköld för den gamla danska kungaätten, som Kristina tillhörde.
Regeringstid 1156–18 maj 1160
Företrädare Rikissa av Polen
Efterträdare Birgitta Haraldsdotter
Gemål Erik den helige
Barn Knut
Filip
Katarina
Margareta
Ätt Ylvingaätten
Far Björn Haraldsson Järnsida
Mor Katarina Ingesdotter
Född 1120-talet
Död Omkring 1170

Kristina Björnsdotter, född på 1120-talet, död cirka 1170, var en svensk drottning 1156–1160, som var gift med kung Erik den helige.

Biografi

Kristina var dotter till prins Björn Haraldsson Järnsida av Danmark och prinsessan Katarina Ingesdotter av Sverige. Hon blev gift med Erik den helige och fick med honom fick hon barnen Knut, som blev svensk kung 1167 och Margareta, som blev drottning av Norge.

Kristina är omtalad i Knytlingasagan från mitten av 1200-talet och en genealogi av Abboten Vilhelm, död 1203. I svenska källor från 1300-talet förekommer i stället de troligen felaktiga uppgifterna att hon var dotter till Inge den yngre.[1]

Kristina är mest känd för sin konflikt om markägande med Varnhems kloster, för vilken påven ville få henne bannlyst. Drottning Kristina gjorde anspråk på Varnhem som sitt arv, efter Fru Sigrid, som donerade den mark som Varnhem kloster grundades på. Kristina ska ha trakasserat munkarna så i den milda grad att munkarna valde att flytta till Danmark och där 1158 skapa Vitskøl kloster[2].

Kristina ska vid mordet på maken ha flytt med sonen, troligen till Danmark.

Barn

  1. Knut, kung av Sverige 1167–1196.
  2. Filip
  3. Katarina, gift med Nils Blaka.
  4. Margareta, gift med kung Sverre Sigurdsson av Norge.

Referenser

Noter

  1. ^ Hans Gillingstam: Kristina Björnsdotter i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)]
  2. ^ Spåren av kungens män. Maja Hagerman. ISBN 91-518-2927-4 Utgiven på förlaget Rabén Prisma, 1996.

Övriga källor

  • Åke Ohlmarks: Alla Sveriges drottningar
  • Spåren av kungens män. Maja Hagerman. ISBN 91-518-2927-4 Utgiven på förlaget Rabén Prisma, 1996
  • Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs (1992)
Auktoritetsdata