I dagens värld har Krishantering blivit allt mer relevant. Sedan dess uppkomst har Krishantering fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är på det personliga, sociala, politiska, ekonomiska eller kulturella området, har Krishantering visat sig vara ett ämne av allmänt intresse för olika målgrupper. Det är därför vi i den här artikeln kommer att grundligt utforska betydelsen av Krishantering, dess utveckling över tid och dess inflytande på dagens samhälle. Genom detaljerad analys vill vi erbjuda ett heltäckande perspektiv på Krishantering och dess roll i den samtida världen.
Krishantering är ett samlingsbegrepp för de systematiska åtgärder och metoder som vidtas då någon form av kris inträffar. Av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definieras en kris som "... en händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhällets, exempelvis elförsörjningen, människors hälsa eller frihet."
Katastrofkommissionen, som tillsattes efter tsunamikatastrofen 2004, redovisade i sin rapport Sverige och tsunamin – granskning och förslag (SOU 2005:104) i december 2005 följande huvudkategorier av kriser som statsmakterna kan ställas inför:
Sedan 2006 ligger inom Sveriges regering ansvaret beträffande samhällsomfattande kriser på inrikesministern.
Beträffande kriser på arbetsplatser finns i Sverige regler om krishantering i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd. Enligt föreskriften måste det finnas i förväg bestämda rutiner för vem som ska göra vad i en krissituation. Rutinerna bör finnas nedskrivna och kopplade till en krishanteringspolicy. Den som har ansvar för vissa åtgärder i en krissituation ska ha resurser och utbildning för att klara uppgiften. I en krissituation ska beredskapsplaner träda i kraft och den drabbade ska få hjälp. Det är arbetsledningens ansvar att genomföra stödinsatser efter chockartade händelser.