Krampenlägret

I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Krampenlägret och dess implikationer i det moderna samhället. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att fördjupa oss i alla aspekter av denna fråga, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. I det följande kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Krampenlägret, i syfte att erbjuda en fullständig och objektiv översikt av denna fråga. Den här artikeln kommer att fungera som en informativ och tankeväckande guide för alla som är intresserade av att bättre förstå Krampenlägret och dess inverkan på vår miljö.

Den så kallade rysstenen vid vägen Karmansbo-Krampen, "ryssvägen". Inskriptionen gjordes av de sovjetiska flyktingar som byggde vägen.

Krampenlägret, ett gammalt arbetsläger, så kallat ryssläger från tiden kring andra världskriget.

Lägret var beläget i västra delen av nuvarande Skinnskattebergs kommun på gränsen mellan socknarna Hed och Skinnskatteberg. Det låg nära Krampens station vid järnvägslinjen Frövi-Avesta.

Inom lägret satt flera hundra sovjetiska krigsfångar internerade under ibland dunkla omständigheter. I oktober 1944 återvände samtliga internerade fångar till Sovjet. Vid den så kallade Rysstenen firas årligen en ceremoni till minne av lägrets fångar.

Lägret användes senare för mottagning av flyktingar från andra länder och fick då status som flyktingläger. I juni 1945 anlände lettiska flyktingar och därefter även rumäner och judar. Först november 1945 upphörde lägrets verksamhet.

Byggnaderna är numera rivna och klassas som fornlämning.

Litteratur

Referenser

  1. ^ ”Fornsök: L2004:8493 Husgrund, historisk tid”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/a8a9d349-8d9f-4c5c-bd1c-1d702c1b9948. Läst 13 juli 2023. 

Externa länkar

v • r
Ekomuseum Bergslagen
LudvikaEkomuseum Bergslagen
Smedjebacken
Norberg
Fagersta
Skinnskatteberg
Surahammar
Hallstahammar