Konstantinbågen

I dagens värld har Konstantinbågen blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på sin relevans inom den politiska, sociala, ekonomiska eller kulturella sfären, har Konstantinbågen fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Med uppkomsten av tekniska framsteg och globalisering har Konstantinbågen tagit en ledande roll i människors dagliga liv och genererat debatter och diskussioner inom olika områden. Därför är det relevant att analysera och fördjupa sig i olika aspekter relaterade till Konstantinbågen, för att förstå dess inverkan och omfattning i dagens värld.

Konstantinbågen
Triumfbåge
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
Byggherre Romerska senaten
Färdigställande 315 e.Kr.
GeoNames 8410591
Triumfbågens attika.
Triumfbågens attika.

Konstantinbågen (Arco di Costantino) är en triumfbåge i Rom, uppförd år 315 till minne av kejsar Konstantins seger över Maxentius vid Pons Milvius 312. Den påminner om den hundra år äldre Septimius Severusbågen, som förmodligen fått fungera som förebild. Konstantinbågen är belägen mellan Colosseum och Palatinen.

Konstantin hävdade, att han vann segern vid Pons Milvius tack vare en uppenbarelse av Kristus (se In hoc signo vinces), men det är inget kristet över triumfbågen. De flesta medaljongerna, relieferna och statyerna härstammar från tidigare monument. Konstantinbågen är utsmyckad med statyer av dakiska ledare som hämtats från Trajanus forum och reliefer av Marcus Aurelius, däribland en där han delar ut bröd bland de fattiga.

Inne i triumfbågen finns reliefer av Trajanus seger över dakerna. Dessa utfördes sannolikt av samme konstnär som arbetade på Trajanuskolonnen.

Detaljbilder

Dedikationsinskriptionen.

Tillägnan

Samma text återfinns ovanför huvudportalen på båda sidor om porten. Texten lyder i svensk översättning:

” Till kejsaren Caesar Flavius Konstantin, den störste, Pius, Felix, Augustus: inspirerad av en gudomlighet, i sitt sinnes storhet, brukade han, med rättfärdig vapenstyrka, sin armé till att rädda staten från å ena sidan en tyrann och å andra sidan varje form av splittring. Därför har senaten och Roms folk tillägnat hans triumfer denna exceptionella port. „

Bilden visar den norra sidan.

Marcus Aurelius reliefer och de dakiska statyerna

Statyer av krigsfångar från Trajanus seger över dakerna år 106 omger reliefer från Marcus Aurelius fälttåg mot germanerna på 100-talet. Den vänstra reliefen visar kejsaren som delar ut pengar till folket. På den högra mottar han en fiendehövdings kapitulation. Det finns fyra Aurelius-reliefer på varje sida bågen. De här är på norra sidan.

Hadrianus medaljonger och konstantinska friser

På bilderna syns fyra medaljonger på norra sidan, vilka ursprungligen troligen föreställt Hadrianus och Antonius Pius, men den förstnämndes ansikte har bearbetats för att i stället gestalta Konstantin. På södra sidan finns ytterligare fyra medaljonger i samma stil. De fyra här avbildade föreställer en vildsvinsjakt, ett offer till Apollo, en lejonjakt samt ett offer till Hercules.

Under medaljongerna finns en fris som troligen inte är lånad från äldre konst utan tillverkad för Konstantinbågen.

Referenser

Noter

  1. ^ Farber, Allen. ”Arch of Constantine – The Move Away from a Naturalistic Style” (på engelska). Khan Academy. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425141550/http://smarthistory.khanacademy.org/arch-of-constantine.html. Läst 7 maj 2013. 
  2. ^ Broadhead, William. ”Arch of Constantine – Imagery and Artwork” (på engelska). Triumphal Arches of Titus, Septimius Severus, and Constantine. Massachusetts Institute of Technology. http://web.mit.edu/course/21/21h.405/www/ArchesOfTitus/constantine-art.html. Läst 7 maj 2013. 
  3. ^ Översatt från engelsk översättning tillgänglig här. En direktöversättning av latinkunniga wikipediaanvändare vore önskvärd.
  4. ^ Seindal, René. ”Arch of Constantine – Triumphal arch celebrating the victory of Constantine I over Maxentius, 312 CE” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 november 2012. https://web.archive.org/web/20121104120531/http://sights.seindal.dk/sight/299_Arch_of_Constantine-1.html. Läst 7 maj 2013. 

Tryckta källor

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 272–276. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 162–166. OCLC 7187657 

Externa länkar