Konstantin VII
I dagens värld är Konstantin VII ett ämne som skapar stort intresse och debatt bland specialister och allmänhet. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Konstantin VII fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt försöker den här artikeln utforska och analysera de olika aspekterna av Konstantin VII, och erbjuder en heltäckande vision som låter oss förstå dess betydelse och inverkan på samhället. Från dess mest relevanta aspekter till dess möjliga utmaningar och framtida implikationer, syftar denna artikel till att erbjuda en komplett och berikande vision av Konstantin VII.
| Konstantin VII Porfyrogennetos | |
 | |
| Född | Konstantinopel |
|---|---|
| Död | Konstantinopel |
| Begravd | Apostlakyrkan |
| Medborgare i | Bysantinska riket |
| Sysselsättning | Författare, historiker |
| Befattning | |
| Bysantinsk kejsare (913–959) | |
| Maka | Helena Lekapene (g. 919–)[1] |
| Barn | Theophano Zoe Anna Agatha av Bysans Romanos II (f. 938) Theodora av Bysans (f. 946) |
| Föräldrar | Leo VI Zoë Karbonopsina |
| Redigera Wikidata | |
Konstantin VII Porfyrogennetos, Κωνσταντῖνος Ζ΄ Πορφυρογέννητος, (grekiska "den purpurfödde"), född 905 i Konstantinopel, död 9 november 959 i Konstantinopel, var bysantinsk kejsare 913–959. Han var far till Romanos II.
Biografi
Konstantin, som var son till kejsar Leo VI, erhöll 913 tronen efter sin farbror Alexander och hade 920–944 till samkejsare Romanos I Lekapenos. Konstantin utmärkte sig för lärdom samt som beskyddare av vetenskap och konst. Själv författade han, åtminstone delvis, en levnadsbeskrivning över sin farfar, kejsar Basileios I, en skrift om rikets styrelse, De Administrando Imperio, som även innehöll notiser om främmande folkslag i öster och norr (bland annat en skildring av ryssarnas färdväg utför Dnepr till Konstantinopel, av vikt för historien om ryska rikets ursprung, och beskrivningar av nordmännen och deras förehavanden i österled), vidare en framställning av ceremoniordningen vid bysantinska hovet samt ett krigsvetenskapligt arbete. Han föranledde även utgivandet av flera samlingsverk av allmännyttigt innehåll, bland annat om medicin, veterinärmedicin och jordbruk.
Tillnamnet Porfyrogennetos var ett tillnamn som tilldelades i legitimt äktenskap födda tronarvingar, efter de purpurklädda gemaken i det Heliga palatset där kejsarinnan vistades i samband med nedkomst.[2]
Referenser
Noter
- ^ The Peerage person-ID: p15021.htm#i150207, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1024
Tryckta källor
- Konstantin VII Porfyrogennetos i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Nationalencyklopedin. Konstantin VII Porfyrogennetos. Läst 23 september 2007.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Konstantin VII.
