Konservering

Numera är Konservering ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Dess inverkan har varit sådan att fler och fler människor är intresserade av att lära sig mer om Konservering och dess implikationer. Från sitt ursprung till sin dag har Konservering varit föremål för analys och debatt och visat dess inflytande på samhälle, kultur och ekonomi. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska fenomenet Konservering och dess många aspekter, med målet att bättre förstå dess omfattning och möjliga återverkningar i framtiden.

Uppslagsordet ”Konserv” leder hit. För konservburk, se Konservburk. För andra betydelser, se Konservering (olika betydelser).
Konserver.
Konserv från 1812

Konservering är behandling och förberedande av livsmedel eller andra produkter eller föremål för att förlänga hållbarheten. För detta ändamål kan man använda olika typer av konserveringsmedel.

Efter skörd av vegetabilier och slakt av kött och fisk, påbörjas en nedbrytningsprocess med målet att återinföra produkten i kretsloppet. Konservering av livsmedel används för att förlänga produktens hållbarhet, genom att göra så att förstörelseprocesserna går långsammare och därmed behålla livsmedlets kvalitet.

Konservering av livsmedel

Åtminstone sedan 12 000 år f.Kr. har människan försökt förlänga hållbarheten på mat. Man spred ut säd i solen och gned in köttet med salt. Långt senare uppfanns konservburken, som minskade svälten bland soldater.

Några konserveringsmetoder är:

Konservering av människo- och djurkroppar

Människo- och djurkroppar kan konserveras i flera olika syften - religiöst, dekorativt eller vetenskapligt. Konsten att konservera och stoppa upp djurhudar kallas också taxidermi.

En torr konserverad kropp kallas mumie.

Referenser

  1. ^ ”Torka, salta & sylta”. Världens Historia (4): sid. 26-27. 2009. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831170814/http://varldenshistoria.se/dagligt-liv/kultur/torka-salta-sylta. Läst 5 mars 2013.