Kongesangen

Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Kongesangen. Genom att veta mer om Kongesangen kan vi utforska dess olika aspekter och förstå dess betydelse i olika sammanhang. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kongesangen, från dess ursprung till dess utveckling över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess inverkan på det moderna samhället och dess relevans i dagens värld. Genom ett heltäckande och detaljerat tillvägagångssätt hoppas vi kunna ge våra läsare en heltäckande och berikande inblick i Kongesangen.

Kongesangen
iNorge Norge
TextN. Vogtmann & Gustav Jensen
MusikGod Save the King
Antagen1906

Kongesangen är en hyllningssång till Norges kung. Den är baserad på God Save the King, den brittiska kungs- och nationalsången från 1741 .

Den brukar sjungas i samband med den årliga öppningsceremonin i Stortinget liksom framför slottet i Oslo under nationaldagen 17 maj.[1]

Bakgrund

Den första norska texten skrevs av N. Vogtmann runt 1800, med inledningen "Gud sign vår Konge god, gi ham i farer mod".[2][3] Vogtmanns version var tryckt i norska sångböcker fram till runt 1920.[4][5] En omarbetad version skrevs av Gustav Jensen för Landstads reviderte salmebok.[6]

Henrik Wergeland skrev år 1841 sin egen text till sången, som en hyllning till unionskungen Karl III Johan. Hans version börjar med "Gud signe Kongen vor, Gud ham bevare for, sygdom og død".[7]

Sångtext (Jensens version)

1

Gud sign vår konge god!
Sign ham med kraft og mot
sign hjem og slott!
Lys for ham ved din Ånd,
knytt med din sterke hånd
hellige troskapsbånd
om folk og drott!

2

Høyt sverger Norges mann
hver i sitt kall, sin stand,
troskap sin drott.
Trofast i liv og død,
tapper i krig og nød,
alltid vårt Norge lød
Gud og sin drott.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Kongesangen, tidigare version.
  1. ^ ”Stortinget - Åpning av det 160. storting” (på norska). 2015. https://www.stortinget.no/no/Saker-og-publikasjoner/Publikasjoner/Referater/Stortinget/2015-2016/151002/formalia/. Läst 19 februari 2021. 
  2. ^ (på norska) To pene Sange. Tilkjøbs hos G.B. Strøm, Prindsens Gade Nr. 25. 1800. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2018102326002 
  3. ^ (på norska) Norsk sitatleksikon. Stabenfeldt forlag. 1955. sid. 301. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2011120108082 
  4. ^ (på norska) Norske digte for skole og hjem. Cammermeyers forlag. 1898. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2017072407168 
  5. ^ Berg, Mads (1914) (på norska). Skolens sangbok. Aschehoug. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2015021808371 
  6. ^ Jensen, Gustav (1915) (på norska). Forslag til en revideret salmebok for Den norske kirke. Brøggers boktrykkeri. sid. 403. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012092808083 
  7. ^ Hagemann, Sonja (1964) (på norska). Hjertets geni : Henrik Wergelands diktning for barn. Aschehoug. sid. 81–82. http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2007033001026