I den här artikeln kommer vi att analyseraKompanibefäl, ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i det samtida samhället. _Var1 har visat sig vara en diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och teknik. Dess relevans och inverkan på vardagen gör det till ett ämne av intresse för en mängd olika människor, oavsett ålder, kön, socioekonomisk nivå eller geografisk plats. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Kompanibefäl, analysera dess ursprung, utveckling, inverkan och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att ta upp olika perspektiv och åsikter i frågan, i syfte att erbjuda en bred och berikande vision om detta ämne som är så aktuellt idag.
Kompanibefäl (KB) är en befälsnivå i Försvarsmakten som omfattar graderna fänrik, löjtnant och kapten, respektive kompetensnivåerna 6-5. De grader som motsvarar kompanibefäl innehåller yrkesofficerare, reservofficerare och värnpliktiga. Kompanibefäl skall ej förväxlas med befälskåren kompaniofficer som infördes genom 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten. Även den då införda befälskåren regementsofficer kunde vara kompanibefäl.
| Befälsnivå | Grad |
|---|---|
| Generalspersoner | General |
| Generallöjtnant | |
| Generalmajor | |
| Brigadgeneral | |
| Regementsbefäl | Överste |
| Överstelöjtnant | |
| Major | |
| Kompanibefäl | Kapten |
| Löjtnant | |
| Fänrik |
Kompanibefälsvärnpliktiga (KB) var värnpliktigt befäl som efter genomförd grundutbildning blev krigsplacerade som värnpliktsofficerare, med fänrik som grad. Värnpliktigt kompanibefäl utbildades endast i armén och utbildningstiden för kunde variera mellan lägst 415 och högst 615 dagar, beroende på truppslag och befattning. Kompanibefälselever genomförde antingen kompanibefälsskola som så kallat försteg i början av den militära grundutbildningen, eller plutonsbefälsskola med en kompletterande kadettskola som utbildningens sista steg. Idag utbildas inga kompanibefäl.