Kommunalförbund
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Kommunalförbund, som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten på grund av dess relevans idag. Från dess ursprung till dess implikationer inom olika områden har Kommunalförbund varit föremål för debatt och studier, och genererat olika typer av åsikter och perspektiv som berikar det aktuella panoramat. Genom en detaljerad analys strävar vi efter att ge läsaren en bred och komplett vision av Kommunalförbund, och ta upp dess mest relevanta aspekter för att belysa detta ämne av stort intresse.
Ett kommunalförbund (finlandssvenska: samkommun, samt i Åland kommunalförbund) är en offentligrättslig form för samverkan för kommuner och regioner, som i Sverige är reglerad i kommunallagen (3 kap 8 §, 9 kap 1-18 §§). Genom att ingå i ett kommunalförbund överlämnar kommunen eller landstinget hantering av specificerade kommunala angelägenheter till ett visst kommunalförbund.
Ett kommunalförbund anses vara bildat när förbundets medlemmar har antagit förbundsordningen, eller efter detta har skett vid en senare tidpunkt som kan anges i en sådan förbundsordning.
Det finns i Sverige ett nittiotal kommunalförbund, vilka är verksamma inom områden som räddningstjänst, vatten- och avloppshantering, utbildning och ambulansflyg.
Kommunalförbund förekommer under samma benämning också i det självstyrande landskapet Åland. I övriga Finland kallas institutet samkommun.
Historik
Kommunalförbund kom till genom lagen den 13 juni 1919 om kommunalförbund som städer, landskommuner, köpingar, municipalsamhällen samt skoldistrikt och fattigvårdssamhällen skulle kunna ansluta sig till för att samarbeta inom frågor så som polisväsende, brandförsvar och fattigvård. Antalet kommunalförbund minskades drastiskt genom kommunreformen 1952: år 1945 utgjorde antalet kommunalförbund 650 stycken medan de den 1 januari 1952 utgjorde endast 145 stycken. Vid det senare datumet avsåg 94 av kommunalförbunden polisväsen, 18 fattigvård, 7 brandväsen och 24 stycken andra förvaltningsgrenar.
Se även
- Amt, en form av kommunalförbund som finns i vissa förbundsländer i Tyskland
- Interstate compact, samarbeten mellan delstater i USA
- Samkommun, begrepp för kommunalförbund i Finland
Källor
- Kommunalförbund och Gemensam nämnd maj 2011 , läst 2012-02-15
- Rosén, Wiksell (2007) "Kommunalförbund och gemensamma nämnder"[död länk], SKL
Noter
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2019:835 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 19 mars 2021.
- ^ 3 kap. 20 § 2 stycket Kommunallag (1991:900)
- ^ ”VA SYD: Politisk organisation”. VA SYD. 14 juli 2023. Arkiverad från originalet den 20 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240520172112/https://www.vasyd.se/Artiklar/Om-oss/Politisk-organisation. Läst 27 mars 2024.
- ^ Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Kommunalförbund”. Svensk uppslagsbok Band 16 (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 553-554. Libris 11112. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150819202653/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_16/0553_0554-0027.jpg. Läst 17 mars 2016 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 22* & 23*. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.