Kolerakyrkogård

Idag är Kolerakyrkogård ett ämne av stort intresse och relevans i samhället. I decennier har Kolerakyrkogård varit föremål för debatt och forskning, genererat motstridiga åsikter och orsakat betydande förändringar inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten i Kolerakyrkogård och utforska dess olika perspektiv och konsekvenser i våra dagliga liv. Vi kommer att titta på hur Kolerakyrkogård har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka vårt samhälle idag. Dessutom kommer vi att ta upp de utmaningar som Kolerakyrkogård presenterar, samt möjliga lösningar och strategier för att möta dem. Följ med oss ​​i denna spännande utforskning av Kolerakyrkogård och upptäck dess otaliga aspekter!

Minnesten vid kolerakyrkogården i Skoghall, Hammarö kommun.

En kolerakyrkogård var en typ av massgrav, där människor begravdes som avlidit under koleraepidemier. Gravarna kunde rymma många kistor.

Historik

Kolera var i början av 1800-talet en mycket dödlig sjukdom, med återkommande epidemier. Eftersom orsaken till sjukdomen var okänd begravdes de ofta utanför de vanliga kyrkogårdarna och på platser där det inte fanns så mycket människor

I Frankrike utfärdade Napoleon Bonaparte 1804 ett dekret, Décret Impérial sur les Sépultures, (kallas även Edict of Saint-Cloud) som ämnade att modernisera begravningarna. Det blev förbjudet att begrava någon inne i en kyrka, tempel, sjukhus eller liknande byggnad och det blev också förbjudet att anlägga kyrkogårdar innanför stadsmurarna.

Även i Italien införde man reglerna som hade utfärdats i Frankrike och fick därigenom ett flertal kolerakyrkogårdar i anslutning till städerna.

När städer i USA drabbades av kolerapandemier användes befintliga kyrkogårdar men resulterade likväl i massgravar eftersom så många människor dog på mycket kort tid.

Kolerakyrkogårdar i Sverige

År 1831 beslutades det i en kungörelse att särskilda kyrkogårdar, avsides belägna, skulle inrättas där de som avlidit i kolera kunde begravas. År 1834 drabbades Sverige av en stor koleraepidemi och många kolerakyrkogårdar härstammar från detta år.

Som fornlämning

En kolerakyrkogård betraktas i de flesta fall som en fast fornlämning och skyddas därmed enligt kulturmiljölagen (KML).

Lista över kolerakyrkogårdar i Sverige (efter landskap)

Kolerakyrkogården i Bräcke, Göteborg.
Kolerakyrkogården, Skanstull.
Kolerakyrkogården från 1853 på Saltö, Karlskrona.

Blekinge:

Bohuslän:

Dalarna:

Dalsland:

Gotland:

  • Enholmens kolerakyrkogård, med karantänsstation från 1831
  • Kolerakyrkogården vid Ryssnäs på Fårö, i bruk 1853

Halland:

Norrbotten:

  • Kolerakyrkogård i Salmis by cirka 2 mil söder om Haparanda

Skåne:

Småland:

Södermanland:

Uppland:

Värmland:

Västerbotten:

Västergötland:

Västmanland:

Ångermanland:

  • Kolerakyrkogården cirka 300 meter från Säbrå kyrka, Härnösand. Kyrkogården, som är belägen på skogsmark tillhörande kyrkan, anlades 1871 efter att Hårsta by hade drabbats av koleran. Den vårdas omsorgsfullt, och är något av ett besöksmål sommartid.

Östergötland:

Bildgalleri

Se även

Källor

  1. ^ ”Pere Lachaise Histoire”. https://perelachaisehistoire.fr/decret-imperial-sur-les-sepultures/. Läst 23 november 2021. 
  2. ^ ”Cimitero di Bonaria”. https://www.cimiterobonaria.it/cimitero-di-bonaria/. Läst 23 november 2021. 
  3. ^ ”Erie County Historical Society - Cholera Cemetery”. Arkiverad från originalet den 23 november 2021. https://web.archive.org/web/20211123163027/https://www.eriecountyohiohistory.com/cholera-cemetery/. Läst 23 november 2021. 
  4. ^ ”Naturum Fjärås Bräcka - Kolerakyrkogård”. https://www.naturumfjarasbracka.se/sv/239961/Kolerakyrkogard/. Läst 23 november 2021. 
  5. ^ ”Kulturmiljölagen - 2 kap. Fornminnen”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950. Läst 23 november 2021. 
  6. ^ Bjärred
  7. ^ ”Koleraepidemin 1834 (inte 1843) | Epsteins STHLM | Bloggar - DN.se”. Bloggar - DN.se. Arkiverad från originalet den 6 april 2016. https://web.archive.org/web/20160406223303/http://blogg.dn.se/epstein/2013/02/25/koleraepidemin-1834-inte-1843/. Läst 5 april 2017.