Kolanöt
I dagens värld är Kolanöt ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Kolanöt lyckats väcka intresset hos en mängd olika individer och organisationer. Dess inverkan har återspeglas på olika områden, från teknik till underhållning, inklusive hälsa och utbildning. I den här artikeln kommer vi att utforska Kolanöt på djupet, analysera dess implikationer, utmaningar och möjliga lösningar. Dessutom kommer vi att undersöka hur Kolanöt har utvecklats över tiden och vilken inverkan det har haft på det moderna samhället.
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2014-01) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Kolanöt kallas frukterna från träd av kolasläktet (Cola) som omfattar 100 - 125 arter, varav kan nämnas Cola vera, Cola acuminata och Cola nitida. De härstammar alla från Afrikas tropiska regnskogar, men odlas även i Västindien och Sydamerika.
Trädets frukter innehåller 2 – 6 frön, de s.k. kolanötterna, Semen Colae, som utgörs av de torkade, rödbruna hjärtbladen hos embryot.
Användning
Genom upptäckten att nötterna förutom stärkelse, socker, fett och garvämnen även innehåller koffein och en liten mängd teobromin ökade intresset för kolaväxterna. Nötterna, som har en bitter smak, har traditionellt tuggats, som stimulansmedel, av invånarna i många västafrikanska kulturer.
Kolanöt användes i tidiga varianter av coladrycker, därav dryckessortens namn.
Kolanötter kan även användas för att behandla kikhosta och astma, då koffeinet medverkar till att utvidga luftvägarna och underlätta andningen.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Källor
- Meyers varulexikon, Forum, 1952