Kokard

I följande artikel kommer ämnet Kokard att behandlas ur olika perspektiv, med syftet att ge en fullständig och detaljerad bild av detta ämne. Grundläggande aspekter kommer att analyseras, olika åsikter kommer att utforskas och specifika fall kommer att presenteras som exemplifierar betydelsen och relevansen av Kokard idag. Likaså kommer relevant data, uppdaterad statistik att presenteras och vilken påverkan som Kokard har haft inom olika samhällsområden kommer att fördjupas. Genom denna artikel syftar vi till att ge läsaren gedigen och uppdaterad kunskap om Kokard, så att de kan förstå detta ämne grundligt och bilda sig en egen uppfattning om det.

Den här artikeln handlar om mössmärket kokard. För kokard som tvådimensionellt märke, se Rundel.
Fransk kokard fäst på en bicorne från uniformen för École polytechnique.
Kokard på svensk studentmössa.

Kokard är en bandrosett eller knapp, ofta i nationalfärgerna, som används som märke på huvudbonader. Kokarder började bäras redan på 1600-talet, då olika kompanier bar sina chefers färger i kokard. Under franska revolutionskrigen blev kokarden en nationell beteckning, då fransmännen införde den blå-röd-vita kokarden såväl i sin uniform som inom politiken.

Etymologi

Namnet kokard kommer från franskans cocarde, ursprungligen bonnet à la cocarde vilket syftade på en mössa med en tuppkamsliknande prydnad.

Sverige

I Sverige finns det två typer av kokarder: den militära (som är gul) och den civila (som är gul med blå mitt).

Den militära, gula kokarden har använts av officerare och underofficerare. Den återfinns idag i vissa uniformer (modell äldre), bland annat som mössmärke till mössa m/1865, och används i den moderna Fältuniform 90 som en del av ett vävt mössmärke till fältmössa m/90 och pälsmössa m/59.

För vissa regementen är kokarden i varianten med halmkrans, som är en hedersbetyglese för detta regementes framgångsrika kamp i något stort fältslag.

Den civila kokarden, införd av Karl XIV Johan användes på de hattar (bicorner) som användes av civila ämbetsmän och vid kungliga hovstaterna. Idag används den framförallt på studentmössor.

En utställningskommissarie (även kallad Kurator) kan som bevis på sin makt och värdighet bära en stor kokard på bröstet. Eventuella medhjälpare — värdar och värdinnor — kan få sin funktion signalerad genom en kokard på bröstet.

Vinnande häst eller hund i en dressyrtävling kan också behängas med en stor kokard som hedersbetygelse.

Se även

Referenser

  1. ^ ”kokard”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/kokard. Läst 29 december 2013. 
  2. ^ ”kokard”. Nordisk familjebok. sid. 495. https://runeberg.org/nfbn/0272.html. Läst 29 december 2013. 
  3. ^ ”kokard”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  4. ^ ”4 Paraduniformer” (PDF). Uniformsbestämmelser 2009 version 1.5. Försvarsmakten. sid. 62. Arkiverad från originalet den 31 december 2013. https://web.archive.org/web/20131231003010/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/uniformer/4_Paraduniformer.pdf. Läst 29 december 2013. 
  5. ^ Reglemente: uniformsbestämmelser 2015 : Unibest FM 2015. Stockholm: Försvarsmakten. 2015. sid. 356–366. Libris 19513428. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816140513/http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/reglementen/unibest-fm-2015.pdf. Läst 7 november 2016  Arkiverad 16 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”hatt”. Nordisk familjebok. sid. 79. https://runeberg.org/nfbk/0056.html. Läst 29 december 2013.