Knut Perno

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Knut Perno, en fråga som har genererat debatt och kontroverser på senare tid. Från dess ursprung till nutid har Knut Perno varit föremål för studier av experter på området, som har ägnat otaliga timmar av forskning till dess förståelse. Genom hela denna artikel kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Knut Perno, från dess påverkan på samhället till de möjliga lösningar och alternativ som har föreslagits. Det är vårt mål att ge en holistisk och komplett vision av Knut Perno, och erbjuda läsaren en detaljerad och rigorös analys som möjliggör en djup förståelse av detta ämne som är så relevant idag.

Knut "Perno" Peterson
Född12 november 1873
Stockholm
Död7 december 1939 (66 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt
Namnteckning
Redigera Wikidata

Knut Fredrik Perno, före 1912 Petersson, född 11 december 1873 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 12 juli 1939 i Nacka, var en svensk arkitekt.

Perno studerade 1892–1896 vid Kungliga Tekniska Högskolan och fortsatte därefter 1896–1899 studierna vid Kungliga Akademien för de fria konsterna. Han bedrev egen verksamhet från 1896. Mellan 1905 och 1938 hade Perno anställning vid Stockholms stadsbyggnadskontor.

Han var engagerad i AB Saltsjö-Duvnäs Villatomter och själv bosatt i området där han fått en väg uppkallad efter sig.

Verk i urval

  • Ingenjör Lupperts villa, 1903, Svartviksringen 20, Saltsjöbaden
  • Fleminggatan 23, 25, Stockholm 1906–1907.
  • Villa Florman, hovfotograf Ernest Flormans villa, Herrgårdsbacken 5, Saltsjö-Duvnäs 1907
  • Nyhem, Gustavsberg, 1909
  • Fiskargatan 9, Stockholm 1907–1908. (Huset väckte en livlig stadsplanedebatt då det från vissa håll skymde Katarina kyrka)
  • Tyrgatan 8, 1909
  • Villa, Herdevägen 6, Saltsjö-Duvnäs 1910
  • Hilding Nymans ateljé och villa, Kristinavägen 28, Saltsjö-Duvnäs, 1911
  • Svanen 5 & 6, Klarabergsgatan 58 & 56 (rivna)
  • Arbetarbostäder i kvarteret Jakten, Hjorthagen, 1913–14
  • Kv Eolus 2 och 5, Villastaden 8:2, Branta gränd 3 i Gävle 1916.
  • Åhlén & Åkerlunds tryckeri, Rådmansgatan 49, Stockholm 1928.
  • KSSS klubbpaviljong, Biskopsudden, Stockholm, 1930
  • Villa Åkerlund, 1932 (numera amerikanske ambassadörens residens)

Bilder

Källor

Pernos fasadstudie för stadsvillan Trädlärkan 4.

Noter

  1. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.
  2. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.
  3. ^ Nackaboken 2007
  4. ^ Värmdö kommuns hemsida
  5. ^ Höga Stigen Större 17
  6. ^ Expressen: Müslimiljonären sänker priset på lyxvillan – för fjärde gången! (2018-07-11)
  7. ^ Stadsbyggnadskontoret, Svanen 5, Diarienummer 322/1913
  8. ^ Stadsbyggnadskontoret, Svanen 6, Diarienummer 181/1912
  9. ^ Skylt på husfasaden

Externa länkar

Auktoritetsdata