Numera är Knud Pedersen Gyldenstierne ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Det finns många aspekter som kretsar kring Knud Pedersen Gyldenstierne, från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik. Sedan urminnes tider har Knud Pedersen Gyldenstierne varit föremål för debatt och studier, och har genererat ett stort antal teorier och ansatser som har försökt förstå dess betydelse och natur. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Knud Pedersen Gyldenstierne, utforska dess olika aspekter och analysera dess roll i det samtida samhället.
| Knud Pedersen Gyldenstierne | |
| Död | 20 juni 1552 |
|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Maka | Sidsel Ulfstand |
| Barn | Regitze Knudsdatter Gyldenstierne[1] Peder Gyldenstierne (f. 1533) Henrik Knudsen Gyldenstierne (f. 1540) Axel Gyldenstierne (f. 1542) |
| Föräldrar | Peder Nielsen Gyldenstierne til Langtind og Tim[1] Regitze Torbensdatter av Svanholm[1] |
| Redigera Wikidata | |
Knud Pedersen Gyldenstierne, född omkring 1480, död 20 juni 1552, var en dansk ämbetsman. Han var gift med Sidsel Ulfstand och far till Axel Knudsen Gyldenstierne.
Knud Gyldenstierne blev 1517 länsman på Aalholm, och fängslades samma år på Köpenhamns slott med anledning av Dyveke Sigbritsdatters död, men blev snart åter frigiven. 1529 utnämndes han till riksråd. Gyldenstierne förde 1532 Kristian II till Sønderborg, blev 1534 tillfångatagen av greve Kristofer av Oldenburg men försonade sig snart med denne, svek honom dock snart och deltog i den skånska adelns fälttåg med de trupper, som Gustav Vasa sänt Kristian III till hjälp. Han fick ånyo säte och stämma i riksrådet och blev dessutom hovmarsk. Som länsman på Kalundborgs slott fick han 1549 ansvaret för uppsikten över den fångne Kristian II.