Klimatlära är ett ämne som har skapat stort intresse de senaste åren. Sedan dess uppkomst har den fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, på grund av dess relevans och räckvidd inom olika områden. Detta fenomen har väckt ändlösa debatter, teorier och studier som försöker förstå det i sin helhet. Likaså gör dess inverkan på samhället och populärkulturen det till ett ämne för ständig diskussion idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven kring Klimatlära, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta fenomen.
Klimatlära är teorin om hur klimatet inverkar på samhällslivet. Klimatläran blev särskilt känd genom den franske filosofen Charles-Louis de Secondat Montesquieus teorier om hur olika nationers karaktär, deras organisation och ekonomier påverkas av deras klimat. Före Montesquieu gjorde den antike grekiske historikern Herodotos[källa behövs] och den arabiske historikern Ibn Khaldun iakttagelser på samma tema. Först på 1700-talet genom Montesquieu utvecklades en teori. I boken Om lagarnas anda från 1748 påstod Montesquieu att värme och kyla har en avgörande betydelse för samhällsandan. Montesquieu ansåg att värme gör människor benägna att underkasta sig, medan köld gör människor inbunda. Samhällsandan bestäms dock inte uteslutande av klimatet, ansåg Montesquieu. Lagarna, religionen och regeringens politik har också betydelse.
Med sin klimatlära inspirerade Montesquieu till utvecklingen av rasbiologin genom sitt fokus på folktypologier.