Kinkenjes

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Kinkenjes, som har genererat stort intresse i dagens samhälle. För att ge en bred och detaljerad bild av detta ämne kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kinkenjes, från dess ursprung eller utveckling till dess inverkan i olika sammanhang. Genomgående i artikeln kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna kring Kinkenjes, samt vilka utmaningar och möjligheter det ger. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i möjliga lösningar eller strategier för att möta svårigheterna förknippade med Kinkenjes. Ytterst syftar den här artikeln till att ge läsarna en djupare och mer fullständig förståelse av Kinkenjes, med syftet att uppmuntra till dialog och reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.

Kinkenjes är en gestalt med tyskt ursprung som har påverkat julfirandet i Sverige. Kinkenjes kom med gåvor på julafton, likt jultomten och förekom i visst firande som en flicka klädd i vitt med ljuskrona som vid luciafirande. Kinkenjes kommer från lågtyskan och är en sammandragning av Kindchen Jesus, alltså ett ord för jesusbarnet. I flera länder förekommer fortfarande motsvarigheten christkind.

I Tyskland förekom en sed där en flicka kläddes ut i vitt och fick en ljuskrona. Trots att det var en flicka symboliserade den Jesusbarnet, där ljuskronan var glorian. Den fungerade bättre för protestanter som motsvarighet eller ersättning till katolska helgonet Sankt Nicolaus som inte skulle vörda helgon. Sedan mitten av 1600-talet är det belagt i Sverige att en utklädd och vitklädd person kallad Kinkenjes eller Christkindlein kom med gåvor vid jul. På 1700-talet blandade sig den seden med luciafirandet i Sverige, med bland annat dräkten och luciakronan.

Kinkenjes förekom som julklappsutdelare i delar av Sverige långt in på 1800-talet, parallellt med bland annat Sankt Nicolaus och julbocken. Jultomten etablerades på 1860-talet.

Referenser