Det finns ett växande intresse för Khanat, antingen på grund av dess påverkan på samhället eller på grund av dess relevans inom det vetenskapliga området. I decennier har Khanat fångat akademiker, professionella och allmänhetens uppmärksamhet på grund av dess betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Khanat, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande idag. Vi kommer att analysera hur Khanat har format världen vi lever i och vilka perspektiv som öppnar sig kring detta ämne. Dessutom kommer vi att undersöka de etiska och moraliska implikationer som Khanat kan ge upphov till, utan att försumma de framsteg som har uppnåtts på detta område.
Khanat är en politisk entitet styrd av en khan. Begreppet är historiskt vanligt förekommande särskilt bland mongoler och turkfolk. Ett khanat kan motsvara olika nivåer av politiskt inflytande och intern struktur, från hövdingadöme och furstendöme till kungadöme och kejsarrike. Termen khaganat används för ett område styrt av en khagan, en titel som, med betydelsen "khanernas khan", stundom, men inte alltid, innebar större makt än den som tillföll en khan.
Khanat före Mongolväldet
- Göktürkkhaganatet, det första stora turkiska riket, med centrum i nuvarande Mongoliet (se även Orchoninskrifterna);
- Västturkiska khaganatet, Göktürkkhaganatets västliga arvstat på 600-talet;
- Avarkhaganatet, avarernas rike;
- Khazarkhaganatet, khazarernas rike;
- Ruskhaganatet, ett icke belagt khaganat som ruserna skulle ha upprättat i 700-talets Östeuropa;
- Kimekkhanatet, kimekernas rike i Centralasien, 743-1050;
- Liaodynastin (907-1125), som härskade över territorier som idag tillhör Kina, Mongoliet Nordkorea, Ryssland och Kazakstan;
- Jindynastin (1115–1234), som härskade över delar av norra och nordöstra Kina.
Mongoliska khanat
Efter inbördeskriget mellan Khubilai khan och Arik Boke delades Mongolriket upp i självständiga khanat. De fyra största var storkhans rike i Kina (Yuandynastin), Gyllene horden (även kallat Kiptjakkhanatet) i Östeuropa, Ilkhanatet i Persien och Tjagataikhanatet i Centralasien.
Senare khanat
- Sibirkhanatet, beläget i västra Sibirien (åt vilket det gav sitt namn).
- Avarkhanatet, de kaukasiska avarernas rike, från 1200-talet till 1800-talet.
- Kazankhanatet, mongoliskt khanat med centrum i Kazan som uppstod på 1430-talet och erövrades av Ryssland år 1552.
- Krimkhanatet, det krimtatariska khanatet på Krim 1441-1783.
- Astrachankhanatet, ett tatarisk khanat med centrum i Astrachan från 1400-talet till 1500-talet.
- Kazakkhanatet, kazakiskt khanat 1456-1731.
- Uzbekkhanatet kallas tre stater i nuvarande Uzbekistan från 1400-talet till 1800-talet.
- Bucharakhanatet, med centrum i Buchara, 1500-1785.
- Chivakhanatet, med centrum i Chiva, 1515-1920.
- Kokandkhanatet, med centrum i Kokand, 1709-1876.
- Karakitajkhanatet (även Karakitankhanatet)
- Karakanidkhanatet
- Timuridkhanatet kallas stundom Timur Lenks arvstat.
- Kalatkhanatet, med centrum i Kalat;
- Den senare Jindynastin, senare omdöpt till Qingdynastin (1616-1912).
Bland tatariska khanat under rysk överhöghet märks:
Khanat i Turkestan:
Khanat i Kaukasien och Mellanöstern, tidvis under persisk överhöghet:
- Karabachkhanatet i Karabach, 1747-1822.
- Nachitjevankhanatet i Nachitjevan, 1747-1828.
- Jerevankhanatet, med centrum i Jerevan, 1747-1828.
- Bakukhanatet, med centrum i Baku, 1747-1806.
- Qubakhanatet, med centrum i Quba, 1747-1806.
- Gjandzjakhanatet, med centrum i Gjandzja (Gəncə).
- Sjirvankhanatet i regionen Sjirvan i nuvarande Azerbajdzjan.
- Sjakikhanatet, med centrum i Sjaki (Şəki), 1743-1819.
- Tabrizkhanatet, med centrum i Tabriz.
- Talysjkhanatet (jämför talysjer).
- Churkhanatet
Se även
Källor
Noter
- ^ Saray Mehmet, Doğu Türkistan Tarihi (Başlangıçtan 1878’e kadar), Bayrak Matbaacılık, İstanbul-1997