Kategori:Kemi
I dagens värld har Kategori:Kemi varit ett ämne för ständig debatt och analys. Från dess ursprung till dess relevans i det moderna samhället har Kategori:Kemi fångat akademiker, experter och allmänhetens uppmärksamhet. Med en rik och varierad historia har Kategori:Kemi spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Genom åren har dess inverkan varit så betydande att den fortsätter att vara föremål för studier och reflektion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Kategori:Kemis roll och dess betydelse i dagens värld.
- För artiklar om staden Kemi i Finland, se Kategori:Kemi (stad).
Kemiska bindningar förklarar varför materian har specifika egenskaper; t.ex. varför ämnen har olika aggregationstillstånd vid olika tryck och temperaturer. Varför metaller har högre elektrisk ledningsförmåga än icke-metaller. Varför vissa ämnen är frätande och andra är neutrala. Varför vissa reaktioner ger av värme och andra kräver värme etc.
Några typer av kemiska föreningar är syror, salter, kolväten och oxider. Kunskaperna inom kemi tillämpas till exempel för att tillverka metaller och deras legeringar, plaster, papper och andra material. Ett annat populärt område där kemin är vital är energisektorn, såsom hos raffinaderier, syntes av biogas, inom kärnkraft etc.
Kemin bygger på några fundamentala naturvetenskapliga matematiska modeller:
- Klassisk mekanik, grundad på Newtons rörelselagar. Används t.ex. vid gelfiltrering av makromolekyler.
- Termodynamik, grundad på termodynamikens huvudsatser. Används t.ex. för beräkning av kemisk jämvikt.
- Elektrodynamik, grundad på Maxwells ekvationer. Används t.ex. inom utveckling av batterier.
- Kvantmekanik, grundad på Schrödingerekvationen. Används t.ex. inom utveckling av fotovoltaiska celler.
- Relativitetsteori, grundad på Albert Einsteins ekvationer på rumtiden. Används t.ex. för att förklara egenskaper hos tyngre grundämnen, såsom varför kvicksilver är flytande i rumstemperatur.
Oorganisk kemi studerar egenskaper och reaktioner hos oorganiska ämnen (icke kolbaserade ämnen).
Organisk kemi är tillägnad kemiska föreningar som innehåller kol.
Analytisk kemi är metoder för att undersöka vilka ämnen som finns i en substans.
Biokemi studerar de molekyler och kemiska processer som ingår i levande organismer.
Fysikalisk kemi studerar de fysikaliska sammanhang till kemiska system och processer.
Kärnkemi behandlar atomkärnans fenomen och tillämpningar av dessa inom kemin, såväl som skapande av grundämnen.
Wikimedia Commons har media som rör Kemi.
