Idag har Katarina av Mecklenburg blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiska beslut har Katarina av Mecklenburg positionerat sig som ett centralt ämne i aktuella samtal och diskussioner. För att bättre förstå detta fenomen är det viktigt att analysera dess olika dimensioner och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Katarina av Mecklenburg och hur de har format och påverkat vår miljö.
Katarina av Mecklenburg | |
![]() | |
Född | 1487 |
---|---|
Död | 6 juni 1561 Torgau[1], Tyskland |
Begravd | Freibergs domkyrka[2] |
Medborgare i | Hertigdömet Sachsen |
Sysselsättning | Härskare, författare |
Make | Henrik IV av Sachsen (g. 1512–1541)[3] |
Barn | Sibylle av Sachsen (f. 1515) Emilia av Sachsen (f. 1516) Sidonie av Sachsen (f. 1518) Moritz, kurfurste av Sachsen (f. 1521) Severin av Sachsen (f. 1522) August I av Sachsen (f. 1526) |
Föräldrar | Magnus II av Mecklenburg Sofia av Pommern |
Släktingar | Anna av Mecklenburg-Schwerin (syskon) Albrekt VII av Mecklenburg (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Katarina av Mecklenburg, född 1487, död 6 juni 1561 i Torgau, var hertiginna av Sachsen 1539-1541. Hon gifte sig 6 juli 1512 i Freiberg med hertig Henrik IV av Sachsen.[4]
Hon sympatiserade tidigt med Martin Luthers lära och var den drivande kraften bakom införandet av reformationen i Albertinska Sachsen.
|